Aklejsläktet (Aquilegia) är ett växtsläkte i familjen ranunkelväxter.[1] Det finns omkring 70 till 80 arter i släktet och de är alla perenna växter som ursprungligen växer på ängar, i lundar och i bergstrakter på norra halvklotet. Flera arter är vanliga trädgårdsväxter, bland annat i Sverige.
De är fleråriga, vanligen kala örter med upprätt, grenig stjälk. Bladen är strödda, två eller tre gånger pardelade, med rundade småblad som har naggad kant, de nedre bladen är långskaftade. Stipler saknas. Blommor sitter ensamma eller i knippen och är vanligen nickande. Hyllebladen är 10, kronbladslika, vanligen blå till rosa vita, gula eller röda, de fem inre hyllebladen har korta, krökta sporrar. Ståndarna är talrika, de inre är sterila. Frukten består av vanligen fem mångfröiga baljkapslar. Fröna är blanka.
_02.jpg)
Wikimedia Commons har media som rör Aklejsläktet.
Wikispecies har information om Aquilegia.
Aklejsläktet (Aquilegia) är ett växtsläkte i familjen ranunkelväxter. Det finns omkring 70 till 80 arter i släktet och de är alla perenna växter som ursprungligen växer på ängar, i lundar och i bergstrakter på norra halvklotet. Flera arter är vanliga trädgårdsväxter, bland annat i Sverige.
De är fleråriga, vanligen kala örter med upprätt, grenig stjälk. Bladen är strödda, två eller tre gånger pardelade, med rundade småblad som har naggad kant, de nedre bladen är långskaftade. Stipler saknas. Blommor sitter ensamma eller i knippen och är vanligen nickande. Hyllebladen är 10, kronbladslika, vanligen blå till rosa vita, gula eller röda, de fem inre hyllebladen har korta, krökta sporrar. Ståndarna är talrika, de inre är sterila. Frukten består av vanligen fem mångfröiga baljkapslar. Fröna är blanka.
