الأسماء في صفحات التنقل
Rhododendron lapponicum, the Lapland rosebay,[1] is a dwarf rhododendron species found in subarctic regions of North America, Europe and Asia, where it grows at altitudes ranging from sea level to 1,900 m (6,200 ft). It is an evergreen prostrate shrub growing to 20–45 cm (7.9–17.7 in) in height, with leaves that are oblong-elliptic or ovate-elliptic to oblong-obovate, 0.4–1.5 by 0.2–0.5 cm in size. The flowers are reddish or purple.
Despite numerous attempts, this dwarf species has proved difficult to cultivate, possibly because it requires very cool, moist conditions and snow cover for part of the year.[2]
Rhododendron lapponicum, the Lapland rosebay, is a dwarf rhododendron species found in subarctic regions of North America, Europe and Asia, where it grows at altitudes ranging from sea level to 1,900 m (6,200 ft). It is an evergreen prostrate shrub growing to 20–45 cm (7.9–17.7 in) in height, with leaves that are oblong-elliptic or ovate-elliptic to oblong-obovate, 0.4–1.5 by 0.2–0.5 cm in size. The flowers are reddish or purple.
Despite numerous attempts, this dwarf species has proved difficult to cultivate, possibly because it requires very cool, moist conditions and snow cover for part of the year.
Rhododendron lapponicum es un arbusto enano de la familia de las ericáceas.
Arbusto enano siempre verde, postardo de hasta 50 cm de altura, densamente ramificado. Ramas finas, poco foliadas, con más hojas en los extremos; brotes tiernos densamente escamosos. Las hojas, cortamente pecioladas, se hallan en disposición alterna, son lanceoladas, obtusas, de hasta 2 cm de largo, ligeramente escamosas por el haz, intensamente escamosas por el envés, con escamas parduscas, superpuestas; hojas por lo demás glabras y con bordes enrollados. Las flores son de color violeta púrpura y se hallan dispuestas en número de 3-6 en racimos terminales; pedúnculos florales de hasta 12 mm de largo; brácteas tectrices membranosas, caedizas; cáliz muy pequeño, de hasta 1,5 mm de largo, con 5 lóbulos triangulares, ciliados y escamosos por la cara exterior; corola acampanada ancha, de unos 8 mm de largo y 15 mm de diámetro, glabra, 5-8 estambres; anteras sin apéndice; ovario súpero, pentaloculado, escamoso; estilo claramente más largo que el ovario, glabro. El fruto es una cápsula leñosa, escamosa al principio. Florece a final de primavera y en verano.[1]
Planta calcícola, crece en landas secas, laderas rocosas y lugares abiertos.
En las montañas de Finlandia, Noruega y Suecia, y en Norteamérica.
Es una de las pocas especies europeas árticas. A diferencia de muchas otras especies de este género, resulta prácticamente imposible de cultivar.
Rhododendron lapponicum fue descrita por Carlos Linneo Wahlenb. y publicado en Flora Lapponica 104. 1812.[2]
Rhododendron: nombre genérico que deriva de las palabras griegas ῥόδον, rhodon = "rosa" y δένδρον, dendron = "árbol".
lapponicum: epíteto geográfico que alude a su localización en Laponia.
Lapinalppiruusu (Rhododendron lapponicum) on matala varpumainen alppiruusulaji. Se on ainoa Suomessa luontainen kasvi, jota on perinteisesti pidetty alppiruusuna. Tosin uuden luokittelun mukaan aiemmin eri sukuun kuulunut suopursukin on alppiruusu. Lapinalppiruusu on rauhoitettu Suomessa.[1]
Lapinalppiruusu on matala, varpumainen kasvi. Se on jäykkä- ja sirottavahaarainen ja kasvaa vain 5–15 cm korkeaksi. Talvehtivat lehdet ovat vastapuikeita ja alta ruskeasuomuisia. Sinipunaisia, suppilomaisia kukkia on haarojen kärjissä korkeitaan kolme yhdessä haarassa. Kukinta kestää vain lyhyen aikaa kesä-heinäkuussa.[2]
Lapinalppiruusun levinneisyysalue on arktis-alpiininen ja katkonaisesti sirkumpolaarinen. Lajin levinneisyysalue on Skandinavian Kölivuoristo, Grönlanti, Koillis-Siperia ja Venäjän Kaukoitä sekä Pohjois-Amerikan pohjoisosat. Suomessa lapinalppiruusua on tavattu vain Käsivarren Lapista Enontekiön luoteisosasta noin kymmenestä paikasta sekä muutamasta paikasta Utsjoelta. Utsjoen esiintymä löydettiin vasta 1948, eikä sen nykytilasta ole tietoa.[3]
Lapinalppiruusu kasvaa Suomessa vain tunturiseuduilla ala- ja keskipaljakalla korkeimmillaan 950 metrissä. Kasvupaikat ovat useimmiten valoisia lapinvuokkokankaita tai kalliohyllyjä. Lapinalppiruusu on kalkinvaatija.[3]
Lapinalppiruusu (Rhododendron lapponicum) on matala varpumainen alppiruusulaji. Se on ainoa Suomessa luontainen kasvi, jota on perinteisesti pidetty alppiruusuna. Tosin uuden luokittelun mukaan aiemmin eri sukuun kuulunut suopursukin on alppiruusu. Lapinalppiruusu on rauhoitettu Suomessa.
Le rhododendron lapon (Rhododendron lapponicum) est une espèce du genre Rhododendron. C'est une plante qui a une distribution circumpolaire.
Laponski rododendron (lat. Rhododendron lapponicum), jedna od brojnih biljnih vrsta iz porodice vrjesovki (Ericaceae), red vrjesolikih (Ericales). Raširena je na sjevernoj hemisferi, Skandinavija, Aljaska, Kanada Grenland, i oko Velikih jezera i krajnji sjeveroistok SAD-a.
Nema nijedne priznate podvrste, Rhododendron lapponicum subsp. parvifolium (Adams) T. Yamaz. sinonim je za R.lapponicum (L.) Wahlenb.[1]
.jpg)
Laponski rododendron (lat. Rhododendron lapponicum), jedna od brojnih biljnih vrsta iz porodice vrjesovki (Ericaceae), red vrjesolikih (Ericales). Raširena je na sjevernoj hemisferi, Skandinavija, Aljaska, Kanada Grenland, i oko Velikih jezera i krajnji sjeveroistok SAD-a.
Rhododendron lapponicum adalah spesies tumbuhan yang tergolong ke dalam famili Ericaceae. Spesies ini juga merupakan bagian dari ordo Ericales. Spesies Rhododendron lapponicum sendiri merupakan bagian dari genus Rhododendron.
Rhododendron lapponicum adalah spesies tumbuhan yang tergolong ke dalam famili Ericaceae. Spesies ini juga merupakan bagian dari ordo Ericales. Spesies Rhododendron lapponicum sendiri merupakan bagian dari genus Rhododendron.
Rhododendron lapponicum er lyngrósartegund sem sem finnst á kaldtempruðum svæðum hringinn í kring um norðurpólinn og finnst hún frá sjávarmáli upp í 1900 metra hæð. Þetta er sígrænn runni sem verður 0,2–0,45 m á hæð. Blómin eru rauð til purpuralit.
Rhododendron lapponicum er lyngrósartegund sem sem finnst á kaldtempruðum svæðum hringinn í kring um norðurpólinn og finnst hún frá sjávarmáli upp í 1900 metra hæð. Þetta er sígrænn runni sem verður 0,2–0,45 m á hæð. Blómin eru rauð til purpuralit.
Rhododendron lapponicum is een soort uit de heidefamilie (Ericaceae) die in Europa in Scandinavië in het wild voorkomt.
Ondanks wat de botanische naam suggereert, komt de soort ook buiten Lapland voor. De soort komt buiten Europa voor op de kusten van Groenland, in grote delen van Noord-Canada en Alaska en via Oost-Siberië loopt het verspreidingsgebied via China door tot aan de Himalaya.
De tot 60 cm hoge struik heeft tot 2 cm lange bladeren. Deze bladeren zijn aan de bovenzijde donkergroen, aan de onderzijde zijn ze voorzien van schubben, de bladranden zijn iets omgebogen.
De violette tot paarse bloemen zijn klokvormig, tot 1,5 cm lang en bloeien in mei en juni.
De plant geeft de voorkeur aan vrij droge plaatsen in de bergen.
Rhododendron lapponicum is een soort uit de heidefamilie (Ericaceae) die in Europa in Scandinavië in het wild voorkomt.
Ondanks wat de botanische naam suggereert, komt de soort ook buiten Lapland voor. De soort komt buiten Europa voor op de kusten van Groenland, in grote delen van Noord-Canada en Alaska en via Oost-Siberië loopt het verspreidingsgebied via China door tot aan de Himalaya.
De tot 60 cm hoge struik heeft tot 2 cm lange bladeren. Deze bladeren zijn aan de bovenzijde donkergroen, aan de onderzijde zijn ze voorzien van schubben, de bladranden zijn iets omgebogen.
De violette tot paarse bloemen zijn klokvormig, tot 1,5 cm lang en bloeien in mei en juni.
De plant geeft de voorkeur aan vrij droge plaatsen in de bergen.
Lapprose (Rhododendron lapponicum) er ein rhododendronart som veks i subarktiske område fleire stader på den nordlege halvkula. Han er ein av to rhododendronartar som veks vilt i Noreg. Den andre er finnmarkspors (Rhododendron tomentosum).
Lapprosa er ein liten busk som blir 0,2–0,45 meter høg. Blada er elliptiske med ein lengd på 0,4–1,5 cm og ei breidd på 0,2–0,5 cm. Blomane er raudlege eller lilla.
Planten krev kalk i jordsmonnet, og skil seg dermed frå dei fleste andre rhododendronartar som er typiske surjordsplantar. Ho skal også ha full sol og helt ope lende men samtidig fukt rundt røtene. Dette er ein kombinasjon som avgrenser utbreiinga til planten.
Arten finst i Aust-Sibir, Korea, nordlege Japan, Alaska og Canada, på Grønland og i nokre fjellområde i USA. Førekomsten i dei skandinaviske fjella er svært isolert frå utbreiinga elles. I Noreg har lapprosa ei todelt utbreiing. Ho veks i små område i Jotunheimen, i Gudbrandsdalen og i Romsdal. Det andre området er i Nord-Noreg frå Saltdal til Porsanger og inn i Sverige og Finland. I Sør-Noreg veks planten svært høgt til fjells, medan i nord går han lågare ned. Mange trur at lapprosa kan ha overlevd istida på nunatakliknande fjelltoppar og sidan spreidd seg utover i større område. Dette kan ha skjedd på fleire kontinent.
Den norske lapprosa er rekna som umogleg å dyrka i hagar i låglandet, ettersom klimaet er for varmt for henne. Derimot kan variantar av lapprose frå Japan, Sibir og Canada godt plantast i tilsvarande hagar. Desse er oftast ein god del større enn den norske varianten, men blomane er ganske like.
Rhododendron lapponicum er godt kjent blant botanikarar og andre planteinteresserte, men få har sett arten i naturen. Dette kjem både av at han vokser på få stader og at han er så liten at dei fleste overser han. Bløminga kjem kort tid etter at snøen går og er over på 1–2 veker.
Lapprose er kommuneblom for Skjåk kommune i Oppland.
Lapprose (Rhododendron lapponicum) er ein rhododendronart som veks i subarktiske område fleire stader på den nordlege halvkula. Han er ein av to rhododendronartar som veks vilt i Noreg. Den andre er finnmarkspors (Rhododendron tomentosum).
Lapprosa er ein liten busk som blir 0,2–0,45 meter høg. Blada er elliptiske med ein lengd på 0,4–1,5 cm og ei breidd på 0,2–0,5 cm. Blomane er raudlege eller lilla.
Planten krev kalk i jordsmonnet, og skil seg dermed frå dei fleste andre rhododendronartar som er typiske surjordsplantar. Ho skal også ha full sol og helt ope lende men samtidig fukt rundt røtene. Dette er ein kombinasjon som avgrenser utbreiinga til planten.
Arten finst i Aust-Sibir, Korea, nordlege Japan, Alaska og Canada, på Grønland og i nokre fjellområde i USA. Førekomsten i dei skandinaviske fjella er svært isolert frå utbreiinga elles. I Noreg har lapprosa ei todelt utbreiing. Ho veks i små område i Jotunheimen, i Gudbrandsdalen og i Romsdal. Det andre området er i Nord-Noreg frå Saltdal til Porsanger og inn i Sverige og Finland. I Sør-Noreg veks planten svært høgt til fjells, medan i nord går han lågare ned. Mange trur at lapprosa kan ha overlevd istida på nunatakliknande fjelltoppar og sidan spreidd seg utover i større område. Dette kan ha skjedd på fleire kontinent.
Den norske lapprosa er rekna som umogleg å dyrka i hagar i låglandet, ettersom klimaet er for varmt for henne. Derimot kan variantar av lapprose frå Japan, Sibir og Canada godt plantast i tilsvarande hagar. Desse er oftast ein god del større enn den norske varianten, men blomane er ganske like.
Rhododendron lapponicum er godt kjent blant botanikarar og andre planteinteresserte, men få har sett arten i naturen. Dette kjem både av at han vokser på få stader og at han er så liten at dei fleste overser han. Bløminga kjem kort tid etter at snøen går og er over på 1–2 veker.
Lapprose er kommuneblom for Skjåk kommune i Oppland.
Lapprose (Rhododendron lapponicum) er den mest kjente av de to Rhododendronartene som vokser i Norge. Den andre heter finnmarkspors (Rhododendron tomentosum).
Forekomsten i de skandinaviske fjellene er svært isolert fra den øvrige utbredelsen. Arten finnes i Øst-Sibir, i Korea, i det nordlige Japan, i Alaska og Canada, på Grønland og i noen fjellområder i USA. I Norge har lapprosa en todelt utbredelse. Den vokser i små områder i Jotunheimen, i Gudbrandsdalen, i Romsdal og i Tafjord. Det andre området er i Nord-Norge fra Saltdal til Porsanger og strekker også inn i Sverige og Finland. I Sør-Norge vokser den svært høyt til fjells, men i nord går den lavere ned. En hypotese er at lapprosa har overlevd istida på nunataklignende fjelltopper og siden spredt seg utover i større områder.[1] Dette kan ha skjedd på flere kontinent.
Den norske lapprosa regnes for umulig å dyrke i hager i lavlandet. Det blir rett og slett for varmt. Derimot kan varianter av Rhododendron lapponicum fra Japan, Sibir og Canada godt plantes i hagene. Disse er oftest en god del større enn den norske varianten, men blomstene er ganske like.
Rhododendron lapponicum er godt kjent blant botanikere og andre planteinteresserte, men overraskende få har sett den i naturen. Dette skyldes både at den vokser på få steder og at den er så liten at de fleste overser den. Blomstringa kommer kort etter at snøen går og er over på 1–2 uker, altså før de fleste har begynt å gå i fjellet om sommeren. For mange plantearter er kalk en absolutt forutsetning for å trives, og de blir regnet som såkalte kalkindikatorer, planter som viser at fjellet er kalkholdig. For Lapprosa gjelder dette i stor grad. Ulikt andre rhododendron, som er typiske surjordsplanter, må den ha kalkholdig grunn for å kunne etablere seg og vokse. Den skal også ha full sol og helt åpent lende men samtidig fuktighet rundt røttene. Dette er en vanskelig kombinasjon som igjen begrenser utbredelsen.
Lapprose (Rhododendron lapponicum) er den mest kjente av de to Rhododendronartene som vokser i Norge. Den andre heter finnmarkspors (Rhododendron tomentosum).
Forekomsten i de skandinaviske fjellene er svært isolert fra den øvrige utbredelsen. Arten finnes i Øst-Sibir, i Korea, i det nordlige Japan, i Alaska og Canada, på Grønland og i noen fjellområder i USA. I Norge har lapprosa en todelt utbredelse. Den vokser i små områder i Jotunheimen, i Gudbrandsdalen, i Romsdal og i Tafjord. Det andre området er i Nord-Norge fra Saltdal til Porsanger og strekker også inn i Sverige og Finland. I Sør-Norge vokser den svært høyt til fjells, men i nord går den lavere ned. En hypotese er at lapprosa har overlevd istida på nunataklignende fjelltopper og siden spredt seg utover i større områder. Dette kan ha skjedd på flere kontinent.
Den norske lapprosa regnes for umulig å dyrke i hager i lavlandet. Det blir rett og slett for varmt. Derimot kan varianter av Rhododendron lapponicum fra Japan, Sibir og Canada godt plantes i hagene. Disse er oftest en god del større enn den norske varianten, men blomstene er ganske like.
Rhododendron lapponicum er godt kjent blant botanikere og andre planteinteresserte, men overraskende få har sett den i naturen. Dette skyldes både at den vokser på få steder og at den er så liten at de fleste overser den. Blomstringa kommer kort etter at snøen går og er over på 1–2 uker, altså før de fleste har begynt å gå i fjellet om sommeren. For mange plantearter er kalk en absolutt forutsetning for å trives, og de blir regnet som såkalte kalkindikatorer, planter som viser at fjellet er kalkholdig. For Lapprosa gjelder dette i stor grad. Ulikt andre rhododendron, som er typiske surjordsplanter, må den ha kalkholdig grunn for å kunne etablere seg og vokse. Den skal også ha full sol og helt åpent lende men samtidig fuktighet rundt røttene. Dette er en vanskelig kombinasjon som igjen begrenser utbredelsen.
Lapsk alpros (Rhododendron lapponicum) art i familjen ljungväxter med nordligt cirkumpolär utbredning och förekommer i Finnmark, Nordland och Lomsfjällen i Norge, i Ryssland och genom hela Sibirien, i Korea, i norra Japan, i Alaska och Kanada, på Grönland och i några fjälltrakter i USA. I Sverige förekommer den i de nordligaste lappmarkerna. Arten förekommer ovan trädgränsen och växer liksom lappljung på de torraste lokalerna. Många tror att lapsk alpros kan ha överlevt istiden på nunatakliknande fjälltoppar och sedan spritt sig över i större områden. Detta kan ha skett på flera kontinenter.
Lapsk alpros är en föga mer än decimeterhög buske, tryckt till marken eller dold i lavmattan, ur vilken då endast blommorna och de små bladrosetterna i grenspetsarna höjer sig. Bladen är på båda sidorna fint gropiga och undertill som yngre gröna. Som äldre blir de något rostfärgade på undersidan, då de små groparna förlorat sina små täckande fjäll och de små hartsprickarna i dessa gropar därigenom framträder tydligare. Blommorna kan ha 5-10 ståndare och ibland har en underart (subsp. parviflorum) urskiljts för populationer med 10 ståndare. Denna karaktär är dock varierande och populationer i Sibirien, Alaska och Yukon har till exempel ofta 7-8 ståndare så underarten erkänns vanligen inte.
Lapsk alpros är en av de två rhododendronarter som växer naturligt i Sverige. (Den andra är skvattram.)
Wikimedia Commons har media som rör Lapsk alpros.
Lapsk alpros (Rhododendron lapponicum) art i familjen ljungväxter med nordligt cirkumpolär utbredning och förekommer i Finnmark, Nordland och Lomsfjällen i Norge, i Ryssland och genom hela Sibirien, i Korea, i norra Japan, i Alaska och Kanada, på Grönland och i några fjälltrakter i USA. I Sverige förekommer den i de nordligaste lappmarkerna. Arten förekommer ovan trädgränsen och växer liksom lappljung på de torraste lokalerna. Många tror att lapsk alpros kan ha överlevt istiden på nunatakliknande fjälltoppar och sedan spritt sig över i större områden. Detta kan ha skett på flera kontinenter.
Lapsk alpros är en föga mer än decimeterhög buske, tryckt till marken eller dold i lavmattan, ur vilken då endast blommorna och de små bladrosetterna i grenspetsarna höjer sig. Bladen är på båda sidorna fint gropiga och undertill som yngre gröna. Som äldre blir de något rostfärgade på undersidan, då de små groparna förlorat sina små täckande fjäll och de små hartsprickarna i dessa gropar därigenom framträder tydligare. Blommorna kan ha 5-10 ståndare och ibland har en underart (subsp. parviflorum) urskiljts för populationer med 10 ståndare. Denna karaktär är dock varierande och populationer i Sibirien, Alaska och Yukon har till exempel ofta 7-8 ståndare så underarten erkänns vanligen inte.
Lapsk alpros är en av de två rhododendronarter som växer naturligt i Sverige. (Den andra är skvattram.)
Розгалужений, розпростертий або піднятий кущ 0.2–0.45(1) м висотою; кореневищний. Черешок 1.5–4 мм, лускатий; листова пластина довгасто-еліптична, яйцеподібно-еліптична до довгасто-зворотнояйцеподібної, 0.4–1.5(2.5) × 0.2–0.5(0.9) см; основа широко клиновидна; верхівка тупа або округла; нижня поверхня листа від жовтувато-брунатної до червонувато-коричневої, луски сусідні або перекриваються, 2-кольорові, блідо-коричневі або залозисті; верхня поверхня листа блідо-зелена, матова, щільно луската.
Суцвіття (2)3–5(6)-квіткові. Квітконіжки 0.3–1.2 см, лускаті, чашечка червонувата або фіолетова, частки (0.5)1–2 мм, дельтоподібні або округлі, стійкі у плодах, лускаті, край війчастий або рідко лускатий; віночок широко воронкової форми, від фіолетово-рожевого до фіолетового або рідше білого кольору, (0.65)0.7–1.3(1.6) см, трубка (1.5)2–5(6) мм, зовнішня поверхня гола, горло опушене; тичинок 5–10. Коробочка циліндрично-яйцевидна, 3–6 мм, щільно луската. 2n=26(2x) і 52(4x).
Північна Америка: Ґренландія, Канада, пн. США; Європа: Фінляндія, Норвегія, Швеція; Азія: Китай, Японія, Північна Корея, Монголія, Росія (Сибір).
Населяє арктичні регіони, гірську тундру, болотистий ґрунт, торф або мохи, глинисті ґрунти, скелясті пустирі, піщані берег потоків, інші вогкі місця; 0–1900 м.
рослина
листя
ілюстрація
Це незавершена стаття про Вересові.Rhododendron lapponicum là một loài thực vật có hoa trong họ Thạch nam. Loài này được (L.) Wahlenb. miêu tả khoa học đầu tiên năm 1812.[1]
.jpg)
Rhododendron lapponicum là một loài thực vật có hoa trong họ Thạch nam. Loài này được (L.) Wahlenb. miêu tả khoa học đầu tiên năm 1812.
Rhododendron lapponicum (L.) Wahlenb., 1812
Рододе́ндрон лапла́ндский (лат. Rhododéndron lappónicum) — кустарник, распространённый в альпийских и субальпийских районах Северного полушария, вид рода Рододендрон (Rhododendron) семейства Вересковые (Ericaceae).
Рододендрон лапландский — низкий полувечнозелёный кустарник, не превышающий 1 м в высоту. Молодые веточки ржавочешуйчатые, волосистые. Листья обратноланцетовидные до эллиптических, не более 2,5 см длиной, с цельным краем, кожистые, с обеих поверхностей с золотистым или ржаво-коричневым опушёнием. Черешок листа железисточешуйчатый.
Соцветие кистевидное, состоит из 3—6 цветков, распускающихся до появления листьев. Венчик колокольчатый, до 15 мм длиной, розового или сиреневого цвета, изредка белый. Чашечка маленькая, ржавочешуйчатая. Тычинки в количестве 5—10, неравные, голые или слабо опушённые. Пестик голый, завязь чешуйчатая.
Плод — коробочка 4—7×2—3 мм, ржавочешуйчатая и опушённая.
Число хромосом — 2n = 26, 52.
Рододендрон произрастает в тундре и близлежащих горных районах, на высоте до 1900 м над уровнем моря.
Рододендрон лапландский распространён в Скандинавии, на севере Европейской части России, в Сибири, в Гренландии, а также в Канаде и на севере США, заходя на юг в Пенсильванию.
Выращивается в качестве декоративного садового растения.
Выдерживает зимние понижения температуры до -32 °С[2].
В условиях Нижегородской области хорошо зимует при наличии снегового покрова[3].
Рододе́ндрон лапла́ндский (лат. Rhododéndron lappónicum) — кустарник, распространённый в альпийских и субальпийских районах Северного полушария, вид рода Рододендрон (Rhododendron) семейства Вересковые (Ericaceae).
高山杜鹃（学名：Rhododendron lapponicum）为杜鹃花科杜鹃属下的一个种。
.jpg)
.jpg)
|access-date=中的日期值 (帮助)
这是一篇與植物相關的小作品。你可以通过编辑或修订扩充其内容。 
