Fulvetta striaticollis (Verreaux & J 1871)

Streckbröstad fulvetta^[2] (Fulvetta striaticollis) är en östasiatisk tätting som numera vanligen placeras i familjen sylvior.^[3] Arten är endemisk för Kina.

Utseende och läte

Streckbröstad fulvetta är en rätt färglös liten (11,5 cm) fulvetta med ljust öga. Ovansidan är brun, undersidan vitaktig med längsgående streck på strupe och bröst. Hjässan är gråbrun med långa och bruna längsgående hjässband. På handpennorna syns en grå vingfläck. Sången beskrivs i engelsk litteratur som ett enkelt "ti tsew" eller "tsi chuu", med första tonen stigande och den andra fallande.^[4]

Utbredning och systematik

Streckbröstad fulvetta är endemisk för Kina och förekommer i bergstrakter i sydcentrala delen av landet, från sydvästra Gansu till sydöstra Qinghai, Sichuan och nordvästra Yunnan.^[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Tidigare placerades fulvettorna i Fulvetta i släktet Alcippe, men DNA-studier visar att arterna i Alcippe endast är avlägset släkt med varandra.^[6][7] Avståndet är så stort att de nu delats upp i fyra släkten fördelade på tre olika familjer: Fulvetta och Lioparus bland sylviorna, Schoeniparus i marktimaliorna (Pellorneidae) och Alcippe i begränsad mening i fnittertrastarna (Leiothrichidae).

Familjetillhörighet

Vissa placerar fulvettorna tillsammans med papegojnäbbar, messmyg och några andra arter istället i en egen familj, Paradoxornithidae.^[5] Läs mer om familjetillhörighet i respektive familjeartikel.

Levnadssätt

Streckbröstad fulvetta förekommer i bergstrakter på mellan 2200 och 4300 meters höjd, bland snår som rhododendron och stenek. Den livnär sig troligen på ryggradslösa djur, men kunskap om dess föda sanas. Fågeln häckar mellan juli och augusti, i Xizang juni-juli. Den lägger fyra ägg i boet av gräs, mossa och lavar hängs från en bambugren. Arten är stannfågel.^[4]

Status och hot

Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.^[8]

Noter

1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Fulvetta striaticollis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
4. ^ [a b] Collar, N. & Robson, C. (2018). Chinese Fulvetta (Fulvetta striaticollis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59397 27 december 2018).
5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
6. ^ Gelang, M., A. Cibois, E. Pasquet, U. Olsson, P. Alström and P.G.P. Ericson (2009), Phylogeny of babblers (Aves, Passeriformes): major lineages, family limits and classification, Zool. Scripta 38, 225-236.
7. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

• Wikispecies har information om Fulvetta striaticollis.
  Artförteckning
• Bilder och filmer på Internet Bird Collection
• Läten på xeno-canto.org

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.