Smultrontapetserarbi (Megachile alpicola)[1] är en biart som beskrevs av Johann Dietrich Alfken 1924. Den ingår i släktet tapetserarbin och familjen buksamlarbin.[2][3][4] Arten är reproducerande i Sverige.[4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
Ett bi med tillplattad bakkropp, svart grundfärg och riklig behåring. Mellan tergiterna, segmenten på bakkroppens ovansida, har det ljusa hårband. Hanen har gulbrun päls med inblandning av svarta hår på mellankroppen, medan honan har en orange till röd hårborste för polleninsamling på bakkroppens undersida. Benens yttre segment är röda. Biet är litet för att vara ett tapetserarbi, honan är 9 till 9,5 mm lång, hanen i genomsnitt 7,5 mm.[5]
Habitatet utgörs av skogsbryn och -gläntor.[6] Smultrontapetserarbiet är polylektiskt, det flyger till flera olika växtfamiljer[6], främst korgblommiga växter och näveväxter[5].
Arten är ett solitärt bi, det vill säga det bildar inte samhällen. Honan bygger bona, larvcellerna, i färdiga håligheter i dött trä. Cellerna tapetseras med bladbitar som honan skär ut med hjälp av sina käkar, och efter honan lagt ett ägg i varje cell, försluts den med en propp av tuggat blad. Det händer att boet angrips av kleptoparasiten smalkägelbi, vars larv lever av den insamlade näringen (pollen), efter det att värdägget ätits upp eller värdlarven dödats.[6]
Smultrontapetbiet finns i Europa från Frankrike österut till södra Ryssland], norrut till Skandinavien och söderut till Italien och Balkan (men inte Iberiska halvön).[6] I Sverige finns biet i Götaland, Svealand och längs Norrlandskusten.[7] I Finland finns biet främst i den södra halvan av landet.[8] Den är klassificerad som livskraftig i både Sverige[7] och Finland[8].
Smultrontapetserarbi (Megachile alpicola) är en biart som beskrevs av Johann Dietrich Alfken 1924. Den ingår i släktet tapetserarbin och familjen buksamlarbin. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
