Halqalı cürə (lat. Callonetta) - ördəklər fəsiləsinə aid halqalı cürə quş cinsinə aid yeganə növ.
Halqalı cürə (lat. Callonetta) - ördəklər fəsiləsinə aid halqalı cürə quş cinsinə aid yeganə növ.
Ar gragell golierek (liester : kragelled kolierek)[1] a zo ur spesad evned palvezek, Callonetta leucophrys an anv skiantel anezhañ.
Ar spesad nemetañ er genad Callonetta an hini eo.
Anvet e voe Anas leucophrys (kentanv) da gentañ-penn (e 1816) gant an evnoniour gall Louis Jean Pierre Vieillot (1748-1831).
Bevañ a ra diwar amprevaned ha plant-dour.
Kavout a reer ar spesad e Suamerika, eus kreisteiz Brazil da vBolivia, Paraguay, Uruguay ha biz Arc'hantina[2].
a vo kavet e Wikimedia Commons.
Ar gragell golierek (liester : kragelled kolierek) a zo ur spesad evned palvezek, Callonetta leucophrys an anv skiantel anezhañ.
Ar spesad nemetañ er genad Callonetta an hini eo.
Anvet e voe Anas leucophrys (kentanv) da gentañ-penn (e 1816) gant an evnoniour gall Louis Jean Pierre Vieillot (1748-1831).
L'ànec de pit tacat o ànec de collar (Callonetta leucophrys) és un petit ànec dels boscos d'Amèrica del Sud. És l'única espècie del gènere Callonetta. Normalment classificat prop del gènere Anas podria estar més prop de la tribu tadornini.[1] També s'ha inclòs a la seva pròpia tribu Callonettini.[2]
Viu en estanys, aiguamolls i rierols, sovint en àrees forestals de les terres baixes de Bolívia, sud de Brasil, Paraguai, Uruguai i nord-est de l'Argentina. La seva presència als Països Catalans o Europa Occidental en general, és esporàdica.[3]
Fa el niu en forats als arbres o nius vells d'altres aus, que repara amb plomissa. Pon 6 – 12 ous blancs, que la femella cova durant 26 - 28 dies. Nidífugs, es llancen des de l'arbre a la crida de llurs pares.
Cerca a l'aigua material vegetal i petits invertebrats que filtra amb el bec.
L'ànec de pit tacat o ànec de collar (Callonetta leucophrys) és un petit ànec dels boscos d'Amèrica del Sud. És l'única espècie del gènere Callonetta. Normalment classificat prop del gènere Anas podria estar més prop de la tribu tadornini. També s'ha inclòs a la seva pròpia tribu Callonettini.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Corhwyaden dorchog (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: corhwyaid torchog) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Callonetta leucophrys; yr enw Saesneg arno yw Ringed teal. Mae'n perthyn i deulu'r Hwyaid (Lladin: Anatidae) sydd yn urdd y Anseriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. leucophrys, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Ne America.
Mae'r corhwyaden dorchog yn perthyn i deulu'r Hwyaid (Lladin: Anatidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Alarch gyddfddu Cygnus melancoryphus Alarch utganol Cygnus buccinatorAderyn a rhywogaeth o adar yw Corhwyaden dorchog (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: corhwyaid torchog) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Callonetta leucophrys; yr enw Saesneg arno yw Ringed teal. Mae'n perthyn i deulu'r Hwyaid (Lladin: Anatidae) sydd yn urdd y Anseriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. leucophrys, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Ne America.
Kachnička šedoboká (Callonetta leucophrys) je malá kachna z lesů Jižní Ameriky, jediný zástupce rodu Callonetta. Dorůstá velikosti 35 až 38 cm a hmotnosti 190 až 360 g. Samice snáší 6 až 12 vajec, mláďata se líhnou po 26 až 28 dnech. Na vejcích sedí samice sama.
Kachnička šedoboká (Callonetta leucophrys) je malá kachna z lesů Jižní Ameriky, jediný zástupce rodu Callonetta. Dorůstá velikosti 35 až 38 cm a hmotnosti 190 až 360 g. Samice snáší 6 až 12 vajec, mláďata se líhnou po 26 až 28 dnech. Na vejcích sedí samice sama.
Sydamerikansk dværgand (latin: Callonetta leucophrys) er en andefugl, der lever i Sydamerika.
Sydamerikansk dværgand (latin: Callonetta leucophrys) er en andefugl, der lever i Sydamerika.
Die Rotschulterente (Callonetta leucophrys) ist eine Vogelart aus der Familie der Entenvögel (Anatidae). Sie gehört zu der Gattung Callonetta der Schwimmenten (Anatini).
In Mitteleuropa wird sie gelegentlich beobachtet. Dabei handelt es sich jedoch immer um Gefangenschaftsflüchtlinge. 1998 gab es in Nordrhein-Westfalen ein brütendes Paar, das sechs Jungvögel aufzog, von denen aber keines flügge wurde. In der Region Genf wurde 1999 ein Paar mit einem Jungvogel beobachtet.[1]
Die Männchen sind ohne individuelle Farbvariationen. Bei den Weibchen dagegen ist die helle Gesichtszeichnung leicht variabel.
Die Mauser der Rotschulterenten beginnt mit dem Abwurf der Schwingenfeder. Danach folgt der Wechsel des Kleingefieders und der Steuerfedern. Mauserbeginn ist am Ende der Fortpflanzungsperiode.[2]
Die Küken haben eine dunkelgraue Kopfplatte. Ebenfalls dunkelgrau ist der hintere Halssaum, ein Augenstreif sowie die gesamte Oberseite. Das Gesicht und die Körperunterseite sind silberweiß. Jeweils zwei silberweiße Flecken finden sich auch auf dem Rücken. Der Schnabel und die Füße sind schwarz.
Die Rotschulterente lebt in Sümpfen und Seen der bewaldeten Savannenlandschaften Südamerikas. Sie bevorzugt die nahrungsreichen Überschwemmungsgebiete der Flüsse, meidet hingegen die Gewässer der Regenwälder als auch Flüsse mit Steilufern. Die IUCN beziffert den Gesamtbestand der Rotschulterente auf 10.000 bis 100.000 Tiere, wobei die Vorkommen auf relativ kleine Gebiete begrenzt sind, in denen dann aber Ansammlungen von 1000 Tieren keine Seltenheit darstellen. Die Art gilt als ungefährdet.
Die Art ist monotypisch. Nach den mtDNA-Sequenzen soll sie zu dem Tribus Mergini gehören. Damit ist sie trotz ihrer völlig abweichenden Lebensweise ein Verwandter der Säger und Meeresenten.[3]
Die Rotschulterente (Callonetta leucophrys) ist eine Vogelart aus der Familie der Entenvögel (Anatidae). Sie gehört zu der Gattung Callonetta der Schwimmenten (Anatini).
In Mitteleuropa wird sie gelegentlich beobachtet. Dabei handelt es sich jedoch immer um Gefangenschaftsflüchtlinge. 1998 gab es in Nordrhein-Westfalen ein brütendes Paar, das sechs Jungvögel aufzog, von denen aber keines flügge wurde. In der Region Genf wurde 1999 ein Paar mit einem Jungvogel beobachtet.
Callonetta leucophrys es un specie de Callonetta.
The ringed teal (Callonetta leucophrys) is a small duck of South American forests. It is the only species of the genus Callonetta. Usually placed with the dabbling ducks (Anatinae), this species may actually be closer to shelducks and belong in the subfamily Tadorninae; its closest relative is possibly the maned duck.[2]
The male and female remain colourful throughout the year, lacking an eclipse plumage. The drake has a rich chestnut back, pale grey flanks and a salmon-coloured breast speckled in black. A black band runs from the top of its head down to the nape. Females have an olive-brownish back with the head blotched and striated in white, with pencilled barring on a pale chest and belly. Both have a dark tail, a contrasting pale rump, and a distinctive white patch on the wing. Bills are grey and legs and feet are pink in both sexes. Pairs easily bond. Their contact calls are a cat-like mee-oowing in ducks, a lingering peewoo in drakes. Most ringed teals average 14–15 inches (36–38 cm) long, with a 28-inch (71 cm) wingspan. Individuals typically weigh 11–12 ounces (310–340 g). Ringed teals also have webbed toes with long, pointed claws that specialize in allowing the birds to sit on tree branches. These specialized toes are unique, as most waterfowl cannot easily remain perched on tree branches.
The ringed teal breeds in north-west Argentina and Paraguay, also occurring in Bolivia, Brazil and Uruguay. Upon reaching sexual maturity, ringed teals form strong pair bonds. These pair bonds typically last a single breeding season, but can last for the lifetime of a pair. A pair bond begins with the male courting the female. In general, courting consists of large amounts of preening, flashing the iridescent green patches on the wings, and swimming in figure eights around the female of interest while vocalizing. Once a pair bond is solidified, mating occurs in the water. Nests are usually created out of hollow holes in tree cavities. The nests are lined with down and the female tends to be the defender of the nest. The male, however, will defend the female against other males and potential predators throughout their pair bond. Females typically lay 6-12 eggs that are white in colour. The eggs are incubated for an average of 29 days. Both male and female participate incubating the eggs, however, one captive study shows that the females were solely responsible for incubation. Hatched chicks are precocial. Precocial chicks are mostly developed upon hatching, have a layer of down feathers, can walk, function, and essentially feed themselves. Although, the chicks hatch with a layer of feather down, it is not waterproof. Since the chicks spend most of their time in the water, they rub on the parents, in doing so, they gain essential oils needed for waterproofing. Both the male and female play a large role in raising and defending the chicks until they fledge at 50–55 days old. The male, however, tends to be the most invested and will often be seen following behind separated or slower chicks. Until fledging, the chicks stay in a close group and learn quickly from their parents how to forage, swim efficiently, and avoid predators. Often, the bonded pair is able to produce two groups of offspring in one breeding season. The male will continue to care for the first group of chicks, while the female incubates the second group of eggs. The ringed teal's pair bonding behaviour makes reproduction very efficient. By the end of a breeding season it is possible for a bonded pair to have laid and hatched up to 24 offspring.
Their habitats include tropical, swampy forests and marshy clearings in well-wooded lowlands, as well as secluded pools and small streams. As a predominantly aquatic species, ringed teals eat a variety of aquatic plants and invertebrates, as well as any seeds that can be found. Ringed teals are classified as “dabblers” as opposed to “divers”. Dabblers tend to feed on plant and insect material near the surface of the water, where as divers feed on plants, invertebrates, and fish deeper under the water's surface. Although dabblers may submerge their heads and upper torso while putting their tails up in the air, also known as “up-ending”, they rarely completely submerge themselves and stay under for periods of time, such as the divers do.
Ringed teals can live up to 15 years in captivity, however, an average life span is not known for wild individuals.
The ringed teal (Callonetta leucophrys) is a small duck of South American forests. It is the only species of the genus Callonetta. Usually placed with the dabbling ducks (Anatinae), this species may actually be closer to shelducks and belong in the subfamily Tadorninae; its closest relative is possibly the maned duck.
La Ringanaso (Callonetta leucophrys) estas malgranda anaso de arbaroj de Sudameriko. Ĝi estas la ununura specio de la genro Callonetta. Kutime lokigita kun la plaŭdanasoj (Anasenoj), tiu specio povus fakte esti pli proksima al la tadornoj kaj aparteni al la subfamilio de Tadornenoj; ties plej proksima parenco estas eble la Krinanaso.[1]
La totala longo de tiu anaso estas de 35 al 38 cm. La maskloj kaj la inoj pezas simile, nome inter 190 kaj 360 gramojn. Ili estas altaj ĉirkaŭ 28 cm proksimume. La masklo kaj la ino restas koloraj la tutan jaron, tio estas, ili ne eliras al eklipsa plumaro. Tamen temas pri specio kun klara seksa duformismo.
La masklo havas tre helbrunan (cinamokoloran) flankan dorson, pli grize en centra dorso, palgrizajn flankojn (fakte kun tre fajna grizblanka strieco se vidite de proksimege) kaj salmokoloran bruston kun bela nigra makuleco. La kapo estas helgriza kun svaga strieco kaj tre markata nigra bendo el super la frunto tra la krono kaj ege markata al la nuko kaj kolflankoj, sub blanka kolumareo: tiu nigra ringo el la krono tra la nuko al kolflankoj nomigas la specion laŭ la komuna nomo.
La ino havas olivecbrunecajn dorson kaj kapon kun blankecaj makuloj ĉefe por superokulo, kio estas tialo de la latina specifa nomo nome leucophrys kio estas kunmetaĵo de du radikoj el antikva greka signife respektive “blanka” kaj “brovo”. La brusto kaj ventro estas palgrizaj kun malhelbruna larĝa strieco.
Ambaŭ seksoj havas brilverdan speguleton, malhelan voston, kontrastajn palan pugon kaj blankan subvoston, kaj distingan blankan makulon en flugiloj. Bekoj estas bluecgrizaj kaj kruroj kaj piedoj estas tre helrozkoloraj. La paroj facile ligiĝas. Ties kontaktalvokoj estas katecaj miŭo ĉe inoj, longeca piiŭoo ĉe maskloj.
La Ringanaso reproduktiĝas en nordokcidenta Argentino kaj Paragvajo, loĝanta ankaŭ en orienta Bolivio, suda Brazilo kaj Urugvajo. Ties habitatoj estas tropikaj marĉaj arbaroj kaj klarejoj en arbaraj malaltaj teroj, izolaj lagetoj kaj malgrandaj rojoj.
Tiu anaso ripozas sur arboj kaj preferas arbojn ĉe inundataj areoj.
Loĝas el marnivelo al 700 metroj smn.
La ino demetas ses al dekdu blankajn ovojn. La kovado daŭras el 26 al 28 tagoj kaj estas plenumata nur de la ino, kiel ĉe plej parto de anasoj.
La Ringanaso (Callonetta leucophrys) estas malgranda anaso de arbaroj de Sudameriko. Ĝi estas la ununura specio de la genro Callonetta. Kutime lokigita kun la plaŭdanasoj (Anasenoj), tiu specio povus fakte esti pli proksima al la tadornoj kaj aparteni al la subfamilio de Tadornenoj; ties plej proksima parenco estas eble la Krinanaso.
El pato acollarado,[2] pato de collar o cerceta de collar (Callonetta leucophrys) es una especie de ave anseriforme de la familia Anatidae natural de América del Sur. Su distribución comprende el centro del continente, al este de Bolivia, sur de Brasil, Paraguay, Uruguay, norte y centro de Argentina. Se encuentra dibujado en códices prehispánicos de México.
El largo total es de 25 a 30 cm las hembras y 30 a 35 cm los machos. Los machos y las hembras pesan muy parecidos, entre 190 y 360 gramos. Tiene una altura de 28 cm. aproximadamente. Posa en árboles, es vistoso, el macho presenta faja negra en la corona y la parte dorsal del cuello. Escapulares del ala rojizas (rufas). En vuelo se observa una mancha circular blanca, muy notable. Pecho rosáceo con pecas negras. Barreado fino en los laterales. La hembra es más parda, presenta ceja y manchas en cabeza y cuello blancas. Flanco con leve barreado pardo, Su mancha blanca en sus dos alas, es muy característico de esta ave...
Habita en esteros, arroyos, sabanas inundadas y lagunas demostrando cierta preferencia por lagunas y terrenos inundados próximos a los árboles. Habita ambientes desde el nivel del mar hasta los 700 metros de altitud. Anida en huecos de árboles y rara mente en nidos de cotorra, pone de seis a doce huevos color blanco. La incubación tarda de 26 a 28 días y es efectuada por la hembra. Los pichones al nacer, se tiran inmediatamente del nido y su madre los dirige hacia ambientes acuáticos, a los 2 meses o 2 meses y medio, los pichones vuelan y son independientes.
Los pichones presentan un color negro amarronado con el sol, cara blanca y algunas manchas blancas en la parte trasera del pichón y en el ala, con una franja negra arriba del ojo.
El pato acollarado, pato de collar o cerceta de collar (Callonetta leucophrys) es una especie de ave anseriforme de la familia Anatidae natural de América del Sur. Su distribución comprende el centro del continente, al este de Bolivia, sur de Brasil, Paraguay, Uruguay, norte y centro de Argentina. Se encuentra dibujado en códices prehispánicos de México.
Callonetta leucophrys Callonetta generoko animalia da. Hegaztien barruko Anatidae familian sailkatua dago.
Callonetta leucophrys Callonetta generoko animalia da. Hegaztien barruko Anatidae familian sailkatua dago.
Pisamatavi (Callonetta leucophrys)[2] on eteläamerikkalainen sorsalintu.
Pisamatavia tavataan Argentiinassa, Boliviassa, Brasiliassa, Paraguayssa ja Uruguayssa. Lajin kannankehitys on vakaa, ja se on luokiteltu elinvoimaiseksi.[1]
Callonetta leucophrys
Le Canard à collier noir (Callonetta leucophrys) est une espèce de canards de la famille des anatidés. C'est la seule espèce du genre Callonetta.
Cet oiseau vit dans le centre de l'Amérique du Sud : Argentine, Brésil, Bolivie, Paraguay et Uruguay.
Il existe diverses populations établies en dehors de son aire de répartition naturelle, notamment en France, à cause d'individus échappés[1].
Callonetta leucophrys
Callonetta leucophrys - MHNTLe Canard à collier noir (Callonetta leucophrys) est une espèce de canards de la famille des anatidés. C'est la seule espèce du genre Callonetta.
L'alzavola anellata, alzavola dalle ali anellate, o anatra dagli anelli (Callonetta leucophrys (Vieillot, 1816)) è una piccola anatra diffusa nelle foreste del Sudamerica, si tratta dell'unica specie del genere Callonetta. Per la bella colorazione soprattutto nel maschio, è molto apprezzata e diffusa a scopo ornamentale.
Questo anatide vive nelle foreste tropicali lungo i corsi d'acqua ma anche nelle pianure acquitrinose ricche di boscaglia, i Lanos. Geograficamente parlando è popola le regioni del nord-ovest dell'Argentina, del Paraguay, della Bolivia, del Brasile e dell'Uruguay.
Il maschio e la femmina rimangono colorati durante tutto l'anno. Il maschio ha una parte posteriore color castano, i fianchi grigi pallidi e un petto colorato di color salmone macchiettato di nero che sfuma al grigio sui fianchi, una fascia nera si allontana dalla parte superiore della relativa testa giù sino alla nuca. Le femmine hanno una parte posteriore oliva-brunastra con la testa bruna striata di bianco, dorso bruno mentre i fianchi sono striati di bianco, il ventre è bianco. Entrambi hanno una coda scura, una groppa pallida di contrapposizione e una zona bianca distintiva sull'ala; i becchi sono di color grigio-bluastro. Ha una lunghezza di circa 31 cm.
L'alzavola anellata, alzavola dalle ali anellate, o anatra dagli anelli (Callonetta leucophrys (Vieillot, 1816)) è una piccola anatra diffusa nelle foreste del Sudamerica, si tratta dell'unica specie del genere Callonetta. Per la bella colorazione soprattutto nel maschio, è molto apprezzata e diffusa a scopo ornamentale.
Callonetta est monotypicum avium familiae Anatidarum genus, cuius unica species est Callonetta leucophrys.
Callonetta est monotypicum avium familiae Anatidarum genus, cuius unica species est Callonetta leucophrys.
Callonetta leucophrys femina. Callonetta leucophrysDe ringtaling (Callonetta leucophrys), ook wel bekend als de roodschoudertaling, is een Zuid-Amerikaanse eend. Het is het enige soort in het geslacht Callonetta.
Het mannetje heeft een zwarte kruin en nek. De rest van de kop is izabelgrijs, fijn zwart gestreept. De mantel is grijsbruin. De schouderveren zijn levendig kastanjebruin en de rug, stuit en staart zijn zwart met een groene glans. De vleugels zijn zwart met een grote witte vlek op de vleugeldekveren en een bronsgroene spiegel. De borst is roze met zwarte ronde vlekjes en de flanken en de buik zijn grijs met een fijne, zwarte bandering. De onderstaartdekveren zijn bedekt met een witte zijvlek. De snavel is blauwgrijs en de poten zijn roze. Het vrouwtje heeft een donkerbruine kruin en een dito streep onder de ogen. De zijkant van de kop is wit met lichtbruine wangvlek. De schouders zijn dofbruin in plaats van kastanjebruinrood. De onderzijde is vuilwit met grove bruine dwarsbanden.
De ringtaling leeft in Zuid-Brazilië en Zuidoost-Bolivia tot Argentinië. De habitat zijn plassen en moerassen in open tropische wouden in de overgangszone van regenwoud naar de pampa.
Bronnen, noten en/of referentiesDe ringtaling (Callonetta leucophrys), ook wel bekend als de roodschoudertaling, is een Zuid-Amerikaanse eend. Het is het enige soort in het geslacht Callonetta.
Prydand (Callonetta leucophrys) er en liten, søramerikansk and. Arten er eneste art i den monotypiske slekten Callonetta, som inngår i tribuset skogender (Cairinini) i underfamilien med ender (Anatinae). Arten i seg selv er også monotypisk.
Prydand var tidligere plassert i slekten Anas, men slekten viste seg å være ei parafyletisk gruppe. Mange av artene har derfor blitt flyttet. Taxonomy in Flux mener at prydanden bør plasseres i sitt eget tribus (Callonettini),[2] men dette savner (i øyeblikket) allmenn aksept. HBW and BirdLife International Illustrated Checklist of the Birds of the World plasserer arten i sin egen slekt under tribuset Cairinini (skogender),[3][4][5] men det er fortsatt uklart om plasseringen blir endelig.
Arten måler cirka 35–38 cm og vekten varierer mellom 190 og 435 g.[5] Begge kjønn er fargerike året rundt, men hannen mangler såkalt eklipsedrakt (han myter altså ikke når rugingen tar til og hekkesesongen er på hell). Arten viser allikevel sterkt kjønnsdimorfisme, i det fjærdrakten er svært forskjellig mellom kjønnene.[5]
Andriken (hannen) har dypt kastanjefarget rygg, lys grå sider og et lakserosa bryst med sorte prikker. Det går et sort bånd fra issen og til nakken. Anda (hunnen) har olivenbrun rygg, hodet er flekkete med hvite striper og lyst stripete bryst og mage. Begge har mørk stjert med kontrast til hvit gump, og en karakteristisk hvit flekk på vingene. Nebbet er grått og ben og føtter rosa hos begge kjønn.[5]
Arten trives i våtmarksområder, med tropiske myrlendte skoger, myrlendte lysninger i ellers tett skogkledt lavland, skjermede dammer og små bekker og lignende. I Bolivia er den registrert i høyder opp til 2 580 moh.[5]
Man antar at arten i hovedsak er planteeter (herbivor) (ulike frø og ris blant annet), men den eter også trolig noe insekter. Arten er mest aktiv når det er mørkt og opptrer ofte parvis eller i små grupper, men om vinteren opptrer den også i større flokker. Den plukker maten i overflaten, mens den svømmer. I det sørlige Brasil observeres den ofte på risåkrene.[5]
Svært lite er kjent om hekketiden, annet enn av ornitologer mistenker at den tar til på sensommeren eller tidlig om høsten. Unger er observert i januar i det sørlige Brasil og avkom som er i ferd med å få full fjærdrakt er registrert i februar i Argentina. I fangenskap er det kjent at arten kan få til to kull årlig. Redet legges til gamle hule trestammer eller gamle reir av kvist. Parene hekker solitært. I fangenskap legger hunnen normalt 6–12 (typisk 5–8) hvite egg. Inkubasjonstiden tar cirka 25–28 dager og hunnen står for all rugingen selv. Avkommet kan reprodusere når de er omkring ett år gamle.[5]
Man vet lite om artens forflytninger, men hekkeområdene forlates når hekketiden er over, og fuglene trekker mot kysten og lavlandet. Fugler som hekker på høye breddegrader trekker også nordover om vinteren.[5]
Inndelingen følger HBW Alive og er i henhold til Carboneras (2018).[4] Norske navn på arter følger Norsk navnekomité for fugl og er i henhold til Syvertsen et al. (2008, 2017).[6][7] Eventuelle benevnelser i parentes er kun midlertidige beskrivelser, i påvente av et offisielt navn på arten.
Prydand (Callonetta leucophrys) er en liten, søramerikansk and. Arten er eneste art i den monotypiske slekten Callonetta, som inngår i tribuset skogender (Cairinini) i underfamilien med ender (Anatinae). Arten i seg selv er også monotypisk.
Cudokaczka (Callonetta leucophrys) – gatunek średniego ptaka wodnego z rodziny kaczkowatych (Anatidae). Zamieszkuje tropikalne lasy Ameryki Południowej, w szczególności w Brazylii i Paragwaju. Jednak od XX w. jest licznie hodowana w niewoli. Jest gatunkiem osiadłym i jedynym przedstawicielem rodzaju Callonetta[5][6]. Miejsce gatunku w rodzinie kaczkowatych jest niejasne, prawdopodobnie najbliżej spokrewnioną z nią kaczką jest grzywienka zwyczajna (Chenonetta jubata)[7].
Obecnie jest licznie hodowana w amatorskich hodowlach. Zaczęto ją sprowadzać do Europy 1907 roku. Poza sezonem lęgowym można je trzymać w stadkach z innymi gatunkami ptaków. Są karmione standardowym pokarmem dla małych kaczek (ziarna pszenicy, owsa, kukurydzy i jęczmienia w formie śruty, mieszanki przemysłowe, zielonki, a młode dodatkowo pasze pochodzenia zwierzęcego).
Cudokaczka (Callonetta leucophrys) – gatunek średniego ptaka wodnego z rodziny kaczkowatych (Anatidae). Zamieszkuje tropikalne lasy Ameryki Południowej, w szczególności w Brazylii i Paragwaju. Jednak od XX w. jest licznie hodowana w niewoli. Jest gatunkiem osiadłym i jedynym przedstawicielem rodzaju Callonetta. Miejsce gatunku w rodzinie kaczkowatych jest niejasne, prawdopodobnie najbliżej spokrewnioną z nią kaczką jest grzywienka zwyczajna (Chenonetta jubata).
Callonetta leucophrys, conhecido popularmente como marreca-de-coleira, é uma ave anseriforme da família Anatidae.[1]
A marreca-de-coleira mede aproximadamente 30 cm de comprimento. Apresenta os lados da cabeça e pescoço brancos.
Habita as matas alagadas da América do Sul, sendo encontrada do norte da Argentina e Uruguai à Bolívia, Paraguai e Brasil (Mato Grosso, Minas Gerais, São Paulo e Rio Grande do Sul).
Callonetta leucophrys, conhecido popularmente como marreca-de-coleira, é uma ave anseriforme da família Anatidae.
Rața cu guler negru (Callonetta leucophrys) este o specie de rață mică ce trăiește în pădurile din America de Sud. Este singura specie din genul Callonetta. Aparține familiei Anatinae. [2]
Callonetta leucophrys - MHNT
Rața cu guler negru (Callonetta leucophrys) este o specie de rață mică ce trăiește în pădurile din America de Sud. Este singura specie din genul Callonetta. Aparține familiei Anatinae.
Beigekindad and[2] (Callonetta leucophrys) är en liten sydamerikansk andfågel i familjen änder.[3]
Beigekindad and är en relativt liten and, 36–38 centimeter i längd och 71 centimeter i vingbredd. Till skillnad från många änder har den samma dräkt året om och anlägger inte en eklipsdräkt. Båda könen har en mörk stjärt, en kontrasterande ljus övergump och en tydlig vit fläck på vingen. Näbben är grå och fötter och ben rosa. Dess klor är ovanligt långa, vilket gör att den till skillnad från andra änder bättre kan sitta på trädgrenar.
Hanen är djupt kastanjebrun på ryggen, blekgrå på flankerna och har ett laxrosa svartfläckigt bröst. Ett svart band löper från toppen av huvudet till nacken. Honan är olivbrun ovan med vitfläckat och -streckat huvud och tunt tvärbandad på det bleka bröstet och den bleka buken.
Fågeln förekommer från södra Brasilien till Bolivia, Paraguay, Uruguay och nordöstra Argentina.[3] Beigekindad and är den enda arten i släktet Callonetta. Den förefaller inte vara särskilt nära släkt med någon annan andart utan utgör troligen en egen utvecklingslinje, möjligen systerart till en grupp med bland annat gravänder i Tadorna och mandarinand.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Beigekindad and påträffas i tropisk träskskog och våtmarker i skogklädda låglänta områden, men även i små vattendrag och skyddade gölar.[5] Arten lever av olika sorters växtdelar och ryggradslösa djur som den vanligtvis intar vid ytan, mest aktivt vid skymning och gryning.[6] Den ses i par eller små familjegrupper, tillfälligtvis i större grupper under vintern.
I ett bo som byggs i ett trädhål lägger honan sex till tolv vita ägg som ruvas av båda könen i 29 dagar.[6] Båda föräldrarna är även engagerade i att ta hand om ungarna tills de är flygga när det är 50–55 dagar gamla. I fångenskap läggs en andra kull, varvid hanen tar han om första kullens andungar medan honan ruvar den andra kullen.[6]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Beigekindad and (Callonetta leucophrys) är en liten sydamerikansk andfågel i familjen änder.
Callonetta leucophrys là một loài chim trong họ Vịt.[1] Đây là loài vịt nhỏ của rừng Nam Mỹ. Nó là loài duy nhất của chi Callonetta. Thông thường được đặt với những con vịt Anatinae, loài này thực sự có thể gần gũi hơn với nơi trú ngụ và thuộc về phân họ Tadorninae; người họ hàng gần nhất của nó có thể là loài vịt Chenonetta jubata.
Callonetta leucophrys là một loài chim trong họ Vịt. Đây là loài vịt nhỏ của rừng Nam Mỹ. Nó là loài duy nhất của chi Callonetta. Thông thường được đặt với những con vịt Anatinae, loài này thực sự có thể gần gũi hơn với nơi trú ngụ và thuộc về phân họ Tadorninae; người họ hàng gần nhất của nó có thể là loài vịt Chenonetta jubata.
Кольчатый чирок[1] (лат. Callonetta leucophrys) — небольшая водоплавающих птица из семейства утиных. Обитает в южноамериканских лесах. Кольчатые чирки размножаются на северо-западе Аргентины и Парагвая, так же встречаются в Боливии, Бразилии и Уругвае. Обитают в тропических, заболоченных лесах и труднодоступных водоемах или небольших ручейках.
Кольчатый чирок (лат. Callonetta leucophrys) — небольшая водоплавающих птица из семейства утиных. Обитает в южноамериканских лесах. Кольчатые чирки размножаются на северо-западе Аргентины и Парагвая, так же встречаются в Боливии, Бразилии и Уругвае. Обитают в тропических, заболоченных лесах и труднодоступных водоемах или небольших ручейках.
クビワコガモ(学名:Callonetta leucophrys)は、カモ目カモ科の鳥類。
南アメリカの熱帯雨林地帯
特徴は写真参照。