dcsimg
Image of Asian Rat Snakes
Creatures » » Animal »

Deuterostomes

Deuterostomia

Deuterostomer ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Deuterostomia[1] (från grekiska "annanmun", ibland deuterostomer,) är en grupp av djur. Djurriket är, förutom några enkla grupper som nässeldjuren, på en grundläggande nivå uppdelat i två huvudgrupper, protostomer och deuterostomer. De två grupperna identifierades redan för över hundra år sedan utifrån fundamentala skillnader i den tidiga fosterutvecklingen. Man har med DNA-metoder under sent 1900-tal kunnat bekräfta att deuterostomerna utgör en monofyletisk (en "naturlig") grupp.

Det finns tre nu levande grupper som definitivt tillhör deuterostomerna:[1]

Eventuellt hör även den utdöda gruppen Vetulicolia till Deuterostomia. Pilmaskar[1] räknas ibland också till deuterostomerna.

Protovsdeuterostomes.svg

Hos både prostomerna och deuterostomerna växer det befruktade ägget först till en ihålig boll av celler kallad blastula, och därefter dras ena sidan av bollen in i innandömet så att embryot blir skålformat, en process som kallas gastrulation. "Skålen" kallas gastrula. Skålens innandöme utvecklas till det vuxna djurets mage. Både protostomer och deuterostomer har som vuxna ett "enkelriktat" matsmältningssystem med en mun i ena änden och ett anus i andra änden. Den fundamentala skillnaden mellan dem är att hos protostomer blir den ursprungliga öppningen i gastrulan till mun, medan hos deuterostomer blir den till anus.

Referenser

  1. ^ [a b c] Deuterostomia i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 augusti 2017.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Deuterostomer: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Deuterostomia (från grekiska "annanmun", ibland deuterostomer,) är en grupp av djur. Djurriket är, förutom några enkla grupper som nässeldjuren, på en grundläggande nivå uppdelat i två huvudgrupper, protostomer och deuterostomer. De två grupperna identifierades redan för över hundra år sedan utifrån fundamentala skillnader i den tidiga fosterutvecklingen. Man har med DNA-metoder under sent 1900-tal kunnat bekräfta att deuterostomerna utgör en monofyletisk (en "naturlig") grupp.

Det finns tre nu levande grupper som definitivt tillhör deuterostomerna:

Ryggsträngsdjur (Chordata) — allt från sjöpungar till människor. Tagghudingar (Echinodermata) — sjöstjärnor, sjöborrar, och deras släktingar. Svalgsträngsdjur (Hemichordata) — ollonmaskar och deras släktingar.

Eventuellt hör även den utdöda gruppen Vetulicolia till Deuterostomia. Pilmaskar räknas ibland också till deuterostomerna.

Protovsdeuterostomes.svg

Hos både prostomerna och deuterostomerna växer det befruktade ägget först till en ihålig boll av celler kallad blastula, och därefter dras ena sidan av bollen in i innandömet så att embryot blir skålformat, en process som kallas gastrulation. "Skålen" kallas gastrula. Skålens innandöme utvecklas till det vuxna djurets mage. Både protostomer och deuterostomer har som vuxna ett "enkelriktat" matsmältningssystem med en mun i ena änden och ett anus i andra änden. Den fundamentala skillnaden mellan dem är att hos protostomer blir den ursprungliga öppningen i gastrulan till mun, medan hos deuterostomer blir den till anus.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV