Die Piemonteser Primel (Primula pedemontana) ist eine Pflanzenart, die zur Gattung der Primeln (Primula) gehört. Sie steht der Behaarten Primel (Primula hirsuta) nahe.
Die Piemonteser Primel ist eine ausdauernde krautige Pflanze, die Wuchshöhen bis 15 Zentimeter erreicht. Der Stängel ist mit drüsigen Haaren bedeckt, kräftig und erreicht die doppelte Länge der Blätter. Die Laubblätter sind grundständig, meist ganzrandig, selten schwach gezähnt, bis 5 Zentimeter lang und bis 3 Zentimeter breit. Sie verschmälern sich allmählich in den Stiel. Auf den Flächen sind sie mehr oder weniger kahl, lediglich der Rand ist besetzt mit kurzen, roten Drüsenhaaren.
Die Blüten sind dunkelrosa bis purpurrot gefärbt und 20 bis 25 Millimeter breit. Die Blütenstiele sind 2 bis 12 Millimeter lang. Die Blüten sind in wenigblütigen Dolden angeordnet. Der Kelch hat kurze Zipfel. Die Kronlappen sind ausgebreitet und ausgerandet, der Schlund ist weiß. Die Kronröhre ist außen mit drüsigen Haaren bedeckt.
Die Blütezeit reicht von Mai bis Juli.
Die Chromosomenzahl beträgt 2n = 62.[1]
Diese Art kommt in den Grajischen und Cottischen Alpen subalpin bis alpin auf kalkarmen Böden, Rasen, Schutt und Felsspalten in Höhenlagen von 1400 bis 3000 Meter vor.
Die Piemonteser Primel (Primula pedemontana) ist eine Pflanzenart, die zur Gattung der Primeln (Primula) gehört. Sie steht der Behaarten Primel (Primula hirsuta) nahe.
Primula pedemontana es una especie perteneciente a la familia de las primuláceas.
Es una planta perenne, escaposa, no farinosa. Las hojas más largas de 2-4(10) cm; limbo 1,5-4 x 1-1,7 cm, con su máxima anchura hacia el centro, de obovado a anchamente lanceolado, con pilosidad densa de pelos glandulíferos cortos, de hasta 0,1-0,2 mm, con célula terminal esférica u obovoide, que en ejemplares desecados resulta cocleariforme. Escapo más largo que las hojas; brácteas 1,5- 4 mm, de orbiculares a estrechamente ovadas, romas, escariosas. La inflorescencia con 1-25 flores. Flores con pedicelo 1,5-6 mm en la antesis, de hasta 20 mm en la fructificación. Cáliz 3-6 mm; dientes de longitud 1/5-2/5 de la del cáliz. Corola 20-30 mm de diámetro, de color rosa intenso, con garganta blanca. Fruto ovoide o esferoidal.[1]
Se encuentra en roquedos, en pedreras y pedregales silíceos y en grietas de roca, solo sobre silicatos y conglomerados; a una altitud de 1700-2300 metros, en los Alpes occidentales. Parte central de la Cordillera Cantábrica, al NW de Palencia.
Primula pedemontana fue descrita por E.Thomas ex Gaudin y publicado en Fl. Helv. 2: 91 (1828)[2]
Primula: nombre genérico que proviene del latín primus o primulus = "primero", y refiriéndose a su temprana floración. En la época medieval, la margarita fue llamada primula veris o "primogénita de primavera".[3]
pedemontana: epíteto geográfico que alude a su localización en Piamonte.[4]
El número de cromosomas es de: 2n = 62*.
Hlíðalykill (fræðiheiti Primula pedemontana) er blóm af ættkvísl lykla.
Hlíðalykill (fræðiheiti Primula pedemontana) er blóm af ættkvísl lykla.
Primula pedemontana[1] är en viveväxtart som först beskrevs av Thomas och publicerades av Gaudin 1828.[2][3] Primula pedemontana ingår i släktet vivor, och familjen viveväxter.[1][4]
Arten delas in i följande underarter:[1]
Primula pedemontana är en viveväxtart som först beskrevs av Thomas och publicerades av Gaudin 1828. Primula pedemontana ingår i släktet vivor, och familjen viveväxter.