Die Muskietvis (Gambusia affinis) is 'n varswater vis wat natuurlik voorkom in riviere om die Golf van Meksiko. Die vis is na Suid-Afrika gebring as natuurlike plaagbeheer in 'n poging om muskiete te beheer in 1936; ook as voedsel vir baars. In Engels staan die vis bekend as die Mosquitofish.
Die vis het 'n platterige kop met 'n mond wat opwaarts wys en die stertvin is bolrond. Die mannetjie (35 mm) is kleiner en slanker as die wyfie (60 mm). By die mannetjie is die anale vin verder vorentoe terwyl die wyfie se lyf dieper, ronder en die anale vin korter is. Beide geslagte is deurskynend lig bruin, partykeer is daar 'n klein swart kolle op die lyf en het 'n glinsterende blou skynsel. Die kieue deksel is silwer goud en die onderkant van die vis is silwer. Die vinne is kleurloos en het soms dowwe kolle op.
Die vis leef in stilstaande water wat bedek is met plante. Dit kan water temperatuur veranderinge van 4 - 38 °C weerstaan en kan ook leef in vars sowel as soutwater. Hulle vreet klein lewende organismes soos muskiet en vis larwes. Die eiers word binne die wyfie bevrug en die spesie is ovivivipaar.
Die Muskietvis (Gambusia affinis) is 'n varswater vis wat natuurlik voorkom in riviere om die Golf van Meksiko. Die vis is na Suid-Afrika gebring as natuurlike plaagbeheer in 'n poging om muskiete te beheer in 1936; ook as voedsel vir baars. In Engels staan die vis bekend as die Mosquitofish.
Mığmığabalıq yaxud Missisipi qambuziyası (lat. Gambusia affinis) — Çəkidişkimilər dəstəsinin hambuziyalar fəsiləsinə aid balıq növü.
Ağzını yalnız Çənələrarası sümükər haşiyələyir. Üzgəcləri yumşaqdır. Yan xətti yoxdur. Kiçik ölçülü (30 sm-dək), kütləsi 3 q-a qədər olan sümüklü balıqlardır. Dişləri konus və ya qıl şəklindədir. Quyruq gövdəsinin alt kənarı girdələnmiş və burada pulcuqların orta sırası uzanmışdır. Bunların erkəklərində anal üzgəcin ön şüaları cinsi əlaqə üzvünə çevrilmişdir.
Cənubi Amerika şirin su diridoğan balığı əvvəlcə Avropada, sonra isə başqa regionlarda, o sıradan Azərbaycanda iqlimləşdirilmişdir. Qambuziyanı bizim su hövzələrində intensiv məskunlaşdırılması 1933-1934-cü illərə təsadüf edir. Hazırda o, cənubda Astaradan, şimal-şərqdə Xaçmaza qədər qeydə alınır. Lənkəran təbii vilayətinin düzənlik sularında, o sıradan Kiçik Qızılağac körfəzində və Böyük körfəzin şirinləşmiş hissəsində çoxsaylıdır.
Qida baxımından plastik balıq olsa da hərşeyyeyən deyil. Yazda balıq kürüsü və körpələri, yayda xərçəngkimilər, su böcəkləri, ikiqanadlıların sürfələri və pupları, xırda ikitaylı qarınayaqlı ilbizlər, qammaridlər və b., eləcə də bentik yemlə payızda xərçəngkimilər, xırda su cücüləri, üzərgərlər, taxtabitilər və b., qışda isə xərçəngkimilər, cücü sürfələri, ibtidailərlə qidalanır. 200-dən artıq temperaturda daha intensiv qidalanması müşahidə olunur.
Diridoğandır, çox sürətlə artır. Doğulmuş balalar özləri bir aydan sonra nəsil verir. Çoxalması apreldən noyabra qədər davam edir. Əlverişli şəraitdə bu müddət ərzində 7 dəfə nəsil verə bilir, çox dözümlüdür, 41,50 istilikdə, 20% və duzluqda yaşaya bilir.
Malyariya ağcaqanadının sürfə və puplarını məhv etdiyindən malyariya ilə mübarizə üçün iqlimləşdirlmişdir. İndi malyariya ilə bioloji mübarizədə ehtiyac olmadığından bu balıq bizim sularda zərərli hesab edilir, onun digər balıq körpəsi və kürüsünü yediyi bildirilir.[1]
Mığmığabalıq yaxud Missisipi qambuziyası (lat. Gambusia affinis) — Çəkidişkimilər dəstəsinin hambuziyalar fəsiləsinə aid balıq növü.
La gambúsia o moixó de moscard (Gambusia affinis) és una espècie de peix d'aigua dolça de la família dels pecílids. S'assembla a espècies populars en l'aquariofília com els guppys i hi està emparentada. Es tracta d'un peix natiu de les maresmes de la Costa Est dels Estats Units i el Golf de Mèxic, on s'alimenta de crustacis i larves i pupes d'insectes. És molt resistent i pot sobreviure en aigües amb baixa saturació d'oxigen, altes salinitats (fins al doble que l'aigua marina) i altes temperatures, amb casos descrits de fins a 42 °C per curts períodes. Per aquest motiu, és un dels peixos més escampats arreu del món, atès que s'ha mirat d'utilitzar per a control de plagues de malalties associades amb els mosquits (com ara el paludisme).[1]
La gambúsia o moixó de moscard (Gambusia affinis) és una espècie de peix d'aigua dolça de la família dels pecílids. S'assembla a espècies populars en l'aquariofília com els guppys i hi està emparentada. Es tracta d'un peix natiu de les maresmes de la Costa Est dels Estats Units i el Golf de Mèxic, on s'alimenta de crustacis i larves i pupes d'insectes. És molt resistent i pot sobreviure en aigües amb baixa saturació d'oxigen, altes salinitats (fins al doble que l'aigua marina) i altes temperatures, amb casos descrits de fins a 42 °C per curts períodes. Per aquest motiu, és un dels peixos més escampats arreu del món, atès que s'ha mirat d'utilitzar per a control de plagues de malalties associades amb els mosquits (com ara el paludisme).
Gambusie komáří (někdy též živorodka komáří nebo živorodka komáří zlatá, Gambusia affinis) je drobná sladkovodní ryba z čeledi živorodkovití. Pochází z jižní části Severní Ameriky a Mexika. Je chována také jako akvarijní ryba.
Tato rybka je původem z jihu Spojených států, později byla přenesena do oblastí tropického i mírného pásu. Ve volné přírodě ale například pronikla až k městu Bordeaux.[zdroj?]
Samci jsou mnohem menší, mají černé skvrny a mají gonopodium. Samci dorůstají do 3–3,5 cm, samice až do 7 cm. Chová se často jako potrava pro dravé druhy nebo pro mořské ryby, protože vydrží i 5 minut ve slané vodě.
Pro chov není příliš atraktivní, ale lze ji chovat v malé až středně velké nádrži. Je nenáročná. Vyhovuje jí hustá a jemnolistá výsadba rostlin, akvárius by měly být kalky, kořeny a úkryty. Ryby zvládají teploty v rozsahu 15–30 °C. Potravu tvoří suché krmivo, řasy, občas i komáří larvy. Tvrdost vody postačí 2–30 °DGH a neutrální pH.
Navzájem jsou přátelské, ale vůči ostatním druhům jsou někdy agresivní.
Samička je velmi plodná, stejně jako všechny živorodky, rodí živá mláďata. Rodiče však zůstávají při svém potomstvu velmi blízko.
V tomto článku byl použit překlad textu z článku Živorodka komária na slovenské Wikipedii.
Gambusie komáří (někdy též živorodka komáří nebo živorodka komáří zlatá, Gambusia affinis) je drobná sladkovodní ryba z čeledi živorodkovití. Pochází z jižní části Severní Ameriky a Mexika. Je chována také jako akvarijní ryba.
Ο Κουνουπιέρης (επιστημονική ονομασία Gambusia affinis) είναι ένα είδος ψαριού του γλυκού νερού. Είναι μικρό σε μέγεθος. Το θηλυκό μπορεί να διακρίνεται από το αρσενικό από το μεγαλύτερο μέγεθος και από ένα σημείο στο οπίσθιο μέρος της κοιλιάς. Το όνομα κουνουπιέρης δόθηκε επειδή η διατροφή του εν λόγω ιχθύος μερικές φορές αποτελείται από μεγάλο αριθμό νυμφών κουνουπιών,[1] σε σχέση με το σωματικό μέγεθος του. Ζει στα γλυκά νερά σε φράκτες ή δεξαμενές.[1]
Ο Κουνουπιέρης (επιστημονική ονομασία Gambusia affinis) είναι ένα είδος ψαριού του γλυκού νερού. Είναι μικρό σε μέγεθος. Το θηλυκό μπορεί να διακρίνεται από το αρσενικό από το μεγαλύτερο μέγεθος και από ένα σημείο στο οπίσθιο μέρος της κοιλιάς. Το όνομα κουνουπιέρης δόθηκε επειδή η διατροφή του εν λόγω ιχθύος μερικές φορές αποτελείται από μεγάλο αριθμό νυμφών κουνουπιών, σε σχέση με το σωματικό μέγεθος του. Ζει στα γλυκά νερά σε φράκτες ή δεξαμενές.
மேற்கத்திய கொசு மீன் (western mosquitofish, கம்பூசியா அஃபினிஸ்) என்பது ஒரு நன்னீர் மீன் இனமாகும். கொசுமீனில் கிழக்கத்திய கொசு மீன் என்ற இன்னொரு மீன் வகையும் உள்ளது.[2]
இந்தக் கொசுமீன்கள் பிற நன்னீர் மீன்களுடன் ஒப்பிடுகையில் சிறியவை ஆகும், பெண் மீன்கள் 7 cm (2.8 in) வரையும், ஆண் மீன்கள் 4 cm (1.6 in) வரையும் இருக்கும்.
இந்த மீன்களின் முதன்மை உணவு கொசுக்களின் குடம்பிகளாகும். இவை கொசுக்களின் குடம்பிகளைத் தின்றுவிடுவதால், கொசுக்கள் வளர்வதற்கு வாய்ப்பே இல்லாமல் போகும். இதனால் கொசுக்களை அழிக்க ஏதுவாக அமெரிக்கா, ஆஸ்திரேலியா, ஜப்பான் போன்ற நாடுகளில் குளம், குட்டை, போன்று நீர்நிலைகளில் இந்த மீன்களை வளர்க்கின்றனர்.[3]
மேற்கத்திய கொசு மீன் (western mosquitofish, கம்பூசியா அஃபினிஸ்) என்பது ஒரு நன்னீர் மீன் இனமாகும். கொசுமீனில் கிழக்கத்திய கொசு மீன் என்ற இன்னொரு மீன் வகையும் உள்ளது.
இந்தக் கொசுமீன்கள் பிற நன்னீர் மீன்களுடன் ஒப்பிடுகையில் சிறியவை ஆகும், பெண் மீன்கள் 7 cm (2.8 in) வரையும், ஆண் மீன்கள் 4 cm (1.6 in) வரையும் இருக்கும்.
இந்த மீன்களின் முதன்மை உணவு கொசுக்களின் குடம்பிகளாகும். இவை கொசுக்களின் குடம்பிகளைத் தின்றுவிடுவதால், கொசுக்கள் வளர்வதற்கு வாய்ப்பே இல்லாமல் போகும். இதனால் கொசுக்களை அழிக்க ஏதுவாக அமெரிக்கா, ஆஸ்திரேலியா, ஜப்பான் போன்ற நாடுகளில் குளம், குட்டை, போன்று நீர்நிலைகளில் இந்த மீன்களை வளர்க்கின்றனர்.
La moskitofiŝo aŭ kulfiŝo (Gambusia affinis) estas specio de nesalakva fiŝo de la familio de Peciliedoj, ankaŭ komune, se ambigue, konata per sia genra nomo, gambusia aŭ gambusio. Ĝi estas foje nomata okcidenta kulfiŝo, por distingi ĝin el la orienta kulfiŝo (G. holbrooki).[1] Kulfiŝoj estas malgrandaj kompare kun aliaj fiŝoj, kaj inoj atingas ĝeneralan longon de 7 cm dum maskloj de 4 cm. Inoj povas esti distingataj el maskloj pro sia grando kaj pro gravedopunkto ĉe la fina ventro. La nomo de "kulfiŝo" devenas el la dieto de tiu fiŝo kiu ĉefe konsistas el grandaj kvantoj de kullarvoj, relative al sia korpogrando.[2] Kulfiŝoj estis enmetitaj rekte en ekosistemoj en multaj partoj de la mondo kiel biologia plagokontrolo por malaltigi la kulajn populaciojn kio siavice turniĝis negative kontraŭ multaj aliaj specioj en ĉiu distinga bioregiono.
La moskitofiŝo aŭ kulfiŝo (Gambusia affinis) estas specio de nesalakva fiŝo de la familio de Peciliedoj, ankaŭ komune, se ambigue, konata per sia genra nomo, gambusia aŭ gambusio. Ĝi estas foje nomata okcidenta kulfiŝo, por distingi ĝin el la orienta kulfiŝo (G. holbrooki). Kulfiŝoj estas malgrandaj kompare kun aliaj fiŝoj, kaj inoj atingas ĝeneralan longon de 7 cm dum maskloj de 4 cm. Inoj povas esti distingataj el maskloj pro sia grando kaj pro gravedopunkto ĉe la fina ventro. La nomo de "kulfiŝo" devenas el la dieto de tiu fiŝo kiu ĉefe konsistas el grandaj kvantoj de kullarvoj, relative al sia korpogrando. Kulfiŝoj estis enmetitaj rekte en ekosistemoj en multaj partoj de la mondo kiel biologia plagokontrolo por malaltigi la kulajn populaciojn kio siavice turniĝis negative kontraŭ multaj aliaj specioj en ĉiu distinga bioregiono.
Ganbusia (Gambusia affinis) Gambusia generoko animalia da. Arrainen barruko Poeciliidae familian sailkatzen da.
Hiru bat zentimetro luzeko itsas arrain hezurduna da. Itsas intsektuak eta intsektuen harrak jaten ditu, batez ere. Gizonarentzat mesede handiko arraina da, paludismoa eragiten duten anofele eltxoak eta beronen harrak jaten baititu. Fabrika gainetako ur bilduetan ere jarri izan dituzte eltxoa galtzeko, edo gutxitzeko. Berez Ipar Amerika eta Erdialdeko Amerika aldekoa da, baina Europara eta Afrikara zabaldua dago gaur egun.
Ganbusia (Gambusia affinis) Gambusia generoko animalia da. Arrainen barruko Poeciliidae familian sailkatzen da.
Hiru bat zentimetro luzeko itsas arrain hezurduna da. Itsas intsektuak eta intsektuen harrak jaten ditu, batez ere. Gizonarentzat mesede handiko arraina da, paludismoa eragiten duten anofele eltxoak eta beronen harrak jaten baititu. Fabrika gainetako ur bilduetan ere jarri izan dituzte eltxoa galtzeko, edo gutxitzeko. Berez Ipar Amerika eta Erdialdeko Amerika aldekoa da, baina Europara eta Afrikara zabaldua dago gaur egun.
Moskiittokala (Gambusia affinis) on suolattomassa vedessä elävä hammaskarppi. Niitä pidetään akvaariokaloina ja istutetaan tuhoamaan moskiiton eli hyttysen toukkia.
Moskiittokala muistuttaa paljon miljoonakalanaarasta, josta sen erottaa siniharmaammasta värisävystään ja mustasta läikästä vatsaevän edessä. Kala voi kasvaa neljä senttiä pitkäksi.[2]
Moskiittokala elää luonnossa Meksionlahteen laskevissa vesistöissä. Kestävyytensä takia sitä on istutettu ympäri maailmaa malarian vaivaamille alueille pienentämään hyttysten määrää.[3] Australiassa ja Afrikassa se on paikoin syrjäyttänyt paikallisia kalalajeja kuten jordanianimubarbin.[4] Sitä pidetäänkin yhtenä sadasta haitallisimmasta vieraslajista.[5]
Moskiittokalat syövät nimensä mukaisesti hyttysentoukkia. Ne pärjäävät huomattavan lämpimässä ja vähähappisessa vedessä, kestävät lyhytaikaisesti lähes 42 °C:n lämpötiloja.
Moskiittokala (Gambusia affinis) on suolattomassa vedessä elävä hammaskarppi. Niitä pidetään akvaariokaloina ja istutetaan tuhoamaan moskiiton eli hyttysen toukkia.
Gambusia affinis of muskietenvisje is een zoetwatervis uit de familie van de levendbarende tandkarpers (Poeciliidae). De soort komt oorspronkelijk uit het stroomgebied van de rivieren die uitkomen op de Golf van Mexico. Het muskietenvisje leeft nu op alle continenten behalve Antarctica. Het is een uitgesproken exoot die door de IUCN wordt vermeld als een van de 100 ergste invasieve soorten ter wereld.[1] De geslachtsnaam Gambusia is afgeleid van de Cubaans-Spaanse term gambusino, wat nutteloos betekent.
Muskietenvisjes voeden zich met de in het water levende larven en poppen van muggen. Ze zijn ecologisch opmerkelijk robuust, zij overleven in de wateren met een zeer laag zuurstofgehalte, hoge zoutgehaltes (waaronder twee maal dat van zeewater!), en hoge temperaturen; ze kunnen zelfs voor korte periodes in wateren tot overleven tot 42° C. Daardoor is deze soort een zeer succesrijke exoot, die op veel plaatsen in de wereld is ingevoerd als een biologisch bestrijdingsmiddel tegen malariamuggen. De meerderheid van deze introducties was overbodig want in de meeste landen waar het muskietenvisjes werd ingevoerd, reguleerden de inheemse vissoorten de muggenpopulaties in voldoende mate. De introductie van het muskietenvisje bleek alleen maar zeer schadelijk voor de inheemse vissoorten en andere endemische waterdieren. In Australië veroorzaakte een nauwe verwant, Gambusia holbrooki grote schade aan inheemse vissoorten en kikkers. Mogelijk was deze introductie de oorzaak van het uitsterven van een soort regenboogvis in beekjes in de buurt van Brisbane.
Het muskietenvisje is klein en dik, grijs gekleurd en vrij fors. Het heeft een afgeronde staart en een bovenstandige bek, een aanpassing aan foerageren aan het wateroppervlak. Muskietenvisjes lijken een beetje op de vrouwtjes van de guppy, die overigens behoort tot dezelfde familie van de levendbarende tandkarpers. Ook bij het muskietenvisje is sprake van seksueel dimorfisme; volwassen vrouwtjes bereiken een maximale lengte van 7 cm, terwijl de mannetjes maar 4 cm lang worden. Dit verschil is ook te zien in anatomische en fysiologische structuren; zo lijkt de aarsvin van het vrouwtjes op haar rugvin, terwijl de aarsvin van het mannetje is vergroeid tot een orgaan (een gonopodium) met de functie van een penis dat wordt gebruikt om zaadcellen bij het vrouwtje naar binnen te brengen. De bevruchting is dus inwendig (niet algemeen voorkomend bij beenvissen). Het vrouwtjes slaat het sperma op in haar voortplantingsorgaan, waar het maximaal twee maanden kan blijven. De soort is dus levendbarend waardoor de jonge visjes een veel hogere overlevingskans hebben dan bij vissoorten met een uitwendige bevruchting.
De vrouwtjes zijn binnen slechts zes tot acht weken geslachtsrijp en ze kunnen drie tot vier broedsels voortbrengen per seizoen. Het eerste broedsel bevat slechts een tiental nakomelingen, maar later breidt zich dat uit tot 60 tot 100 nakomelingen.
Onder gunstige omstandigheden leven muskietenvisjes twee tot drie jaar. Eenmaal in een nieuwe omgeving gekomen kan deze vissoort zich enorm snel vermenigvuldigen; een groei met een factor 17 binnen 5 maanden (van 7.000 naar 120.000) behoort tot de mogelijkheden.
Gambusia affinis of muskietenvisje is een zoetwatervis uit de familie van de levendbarende tandkarpers (Poeciliidae). De soort komt oorspronkelijk uit het stroomgebied van de rivieren die uitkomen op de Golf van Mexico. Het muskietenvisje leeft nu op alle continenten behalve Antarctica. Het is een uitgesproken exoot die door de IUCN wordt vermeld als een van de 100 ergste invasieve soorten ter wereld. De geslachtsnaam Gambusia is afgeleid van de Cubaans-Spaanse term gambusino, wat nutteloos betekent.
Gambuzja pospolita[2] (Gambusia affinis) – gatunek słodkowodnej ryby z rzędu karpieńcokształtnych (Cyprinodontiformes) i rodziny piękniczkowatych (Poeciliidae). Jest rybą akwariową, bywa hodowana w akwarium.
Południowe i południowo-zachodnie Stany Zjednoczone oraz północny Meksyk. Przed upowszechnieniem chemicznych środków była introdukowana w wielu krajach w celu walki z malarią[3]. W Europie występuje w Portugalii, Hiszpanii, południowej Francji, we Włoszech oraz na Bałkanach, na Węgrzech oraz w Armenii i w Gruzji. Introdukowana również m.in. w Ameryce Południowej (Argentyna, Boliwia, Chile), na Hawajach, w Kanadzie, Australii, Polinezji Francuskiej i na Timorze.
Żyje w potokach, na rozlewiskach, w rzekach i ich ujściach. Znosi temperatury wody do 40 °C.
Samiec osiąga długość od 2,5 do 3 cm, samica od 5 do 6 cm. Otwór gębowy górny. Łuska przezroczysta. Płetwa ogonowa zaokrąglona, płetwa odbytowa samców przekształcona w narząd kopulacyjny, tzw. gonopodium.
Grzbiet oliwkowobrązowy, boki jaśniejsze, brzuch biały. W poprzek oczu ciemna smuga.
Owady i ich larwy.
Jest jajożyworodna, samica 3–5 razy w roku rodzi 10-60 młodych. Ciąża trwa 3-5 tygodni.
Ryba mało wymagająca, odporna na niekorzystne warunki środowiskowe. Nie nadaje się do akwariów ogólnych. Jest rybą bardzo agresywną. Często atakuje inne ryby obgryzając im płetwy.
Ryba żyworodna, bardzo łatwa w rozmnażaniu, ciąża trwa 3–5 tygodni, rodzi się od 10 do 300 młodych, samica może zjadać swoje młode – należy więc ją odłowić lub zapewnić gęstą roślinność, w której młode ryby mogłyby się ukryć.
Gambuzja pospolita (Gambusia affinis) – gatunek słodkowodnej ryby z rzędu karpieńcokształtnych (Cyprinodontiformes) i rodziny piękniczkowatych (Poeciliidae). Jest rybą akwariową, bywa hodowana w akwarium.
Živorodka komária (lat. Gambusia affinis) je drobná sladkovodná rybka pôvodom z južnej časti Severnej Ameriky a Mexika z rodu Gambusia. Je chovaná tiež ako akváriová ryba.
Živorodka komária pochádza z južnej časti Severnej Ameriky, (Mexika).
Táto rybka je pôvodom z juhu USA, neskôr bola prenesená do oblastí tropického i mierneho pásu. Môžeme by sa s ňou stretnúť aj v prírode Francúzska, kde prenikla až k Bordeaux. Tento výskyt je nutné pripočítať vysádzaniu na boj proti komárom.
Samčekovia sú oveľa menší, majú čierne škvrny a majú gonopódium. Samčekovia dorastajú do 3 – 3,5 cm, samičky až do 7 cm. Chová sa často ako potrava pre dravé druhy alebo pre morské ryby, pretože vydrží aj 5 minút v slanej vode.
Nie je to teda pravá akvarijná živorodka (nie je príliš atraktívna), ale je možné ju chovať v malej až stredne veľkej nádrži, je nenáročná. Vyhovuje jej husté a jemnolisté vysádzanie, skalky, korene a úkryty by mali byť v akváriu. Zvládajú teploty v rozsahu 15 – 30 °C. Žerú suché krmivo, riasy, občas komárie larvy. Tvrdosť vody postačuje 2 – 30 °dGH a neutrálne pH.
Navzájom sú priateľské, voči ostatným druhom niekedy agresívne.
Samička je veľmi plodná, rovnako ako všetky živorodky, rodí živé mláďatá. Rodičia však zostávajú pri svojom potomstve veľmi blízko.
Živorodka komária (lat. Gambusia affinis) je drobná sladkovodná rybka pôvodom z južnej časti Severnej Ameriky a Mexika z rodu Gambusia. Je chovaná tiež ako akváriová ryba.
Moskitfisk (Gambusia affinis), mer sällan omnämnd som moskitofisk, är en fiskart i familjen levandefödande tandkarpar som ursprungligen fanns i södra Nordamerika, men inplanterats på många platser i Afrika, Asien, södra Europa och USA för bekämpning av malariamyggans larver,[2] något som inte alltid givit önskvärt resultat. Moskitfiskar kan bli upp till 3 år gamla.[3]
Moskitfisken är en liten men robust fisk med kroppens ovansida olivgrön till brun, blågrå sidor och silverfärgad buk. Vid analöppningen finns en mörk, framåtriktad triangel, och huvudets ovansida är ofta även denna mörk.[4] Fenorna är mörka, ryggfenan har enbart mjukstrålar (7 till 9 stycken). Fjällen har en mörk kant, som ger en svagt rutig effekt. Bukhålans insida är svart, något som ofta kan skymtas genom huden hos levande exemplar, och det förekommer även helt melanistiska exemplar.[5] Många individer har ett mörkt streck genom ögat. Förutom genom storleken skills könen från varandra genom honans större buk, och genom att analfenan hos hanen är omvandlad till ett kanalförsett parningsorgan – ett så kallat gonopodium.[6] Honan kan bli 53 mm lång, den betydligt mindre hanen 28 mm.[3]
Moskitfiskens ursprungsområde var flodområden från New Jersey i USA till centrala Mexiko och österut till Indiana, Colorado, New Mexico och Texas, men den har införts till större delen av USA inklusive Hawaii, Puerto Rico och Guam.[7] Den har även introducerats till flera andra länder och områden, som Sydfrankrike, Spanien, Italien, Balkan, Sydryssland och Turkiet, ofta i syftet att bekämpa malariamyggans larver.[6] I många fall har detta dock lett till svåra, ekologiska problem.[3]
Arten är en robust fisk som inte har några större krav på vattenkvaliteten[6] utan kan förekomma i flera olika typer av vattensamlingar som sjöar och dammar, gärna med riklig växtlighet, mindre vattendrag som dräneringsdiken samt lugnvatten i större, långsamma vattendrag.[4] Den tål ett pH mellan 6 och 8, och kan även förekomma i bräckt vatten.[3] Däremot är toleransen mindre mot låga temperaturer.[4]
Leken äger rum under större delen av den varma årstiden; i Texas från mars till oktober. Fortplantningen sker genom inre befruktning, där hanens gonopodium används som parningsorgan. Fiskarna är vivipara och honan föder sålunda levande ungar: vanligtvis omkring 60, men ibland över 300 ungar åt gången[5] efter 3 till 4 veckors dräktighet. Hon kan föda ungar mellan 2 och 6 gånger per säsong, även utan mellanliggande parningar, eftersom hon genom så kallad förrådsbefruktning kan spara livskraftig sperma i äggledarna.[4] Honan kan bli könsmogen vid 6 veckors ålder, men honor födda under den senare delen av lektiden tar vanligtvis längre tid på sig och blir inte könsmogna förrän i början av nästa lektid.[4] Hanar blir könsmogna när de är omkring en månad gamla.[5]
Dieten består främst av djurplankton, små insekter och deras larver, men den kan även ta fiskägg och -yngel. Som namnet antyder tar den en stor del mygglarver.[5] Ynglen tar främst hjuldjur.[6]
Ett problem när det gäller att avgöra artens exakta spridning rör dess taxonomiska ställning: Till helt nyligen (1988–1991) betraktade man moskitfisken, Gambusia affinis, och dess nära släkting G. holbrooki som underarter av samma art; det råder därför viss osäkerhet om vilken art som inplanterats var.[7]
Moskitfisken har som ovan påpekats ofta införts till ett stort antal länder för att minska antalet malariamyggor, men dess betydelse som myggbekämpare är dock överdriven; dels tar den, speciellt i områden där den införts, en stor del av ägg och larver av andra, myggätande organismer som fiskar, ryggradslösa djur och stjärtlösa groddjur, dels är den mycket aggressiv och kan skada och döda andra fiskar. Den kan dessutom orsaka algblomning genom att äta andra djur som kontrollerar algtillväxten.[7]
Moskitfisk (Gambusia affinis), mer sällan omnämnd som moskitofisk, är en fiskart i familjen levandefödande tandkarpar som ursprungligen fanns i södra Nordamerika, men inplanterats på många platser i Afrika, Asien, södra Europa och USA för bekämpning av malariamyggans larver, något som inte alltid givit önskvärt resultat. Moskitfiskar kan bli upp till 3 år gamla.
Sivrisinek balığı (Gambusia affinis), lepistesle akrabalığı olan sıcak-soğuk sularda kolaylıkla yaşayabilen bir tatlı su balık türü.
Sivrisinek balığı sivrisinekle mücadelede kullanılır. Sivrisineklerle mücadele için bırakıldığı ortamlardaki doğal dengeyi, çok yırtıcı ve çok dayanıklı olduğundan dolayı bozabilir.Bu balıkları diğer akvaryum balıklarıyla beslemek uygun değildir.
Sivrisinek balığının erkekleri dişilerden daha küçüktür. Yetişkinlerin boyları 5–7 cm arasındadır. Canlı yumurtlar ve bulursa yavrularını yer. Anavatanı Amerika'dır.
Döllenmiş yumurtalar dişinin üreme organının üst tarafında siyah bir lekeyi anımsatan yerdedir.Genç dişi 10-15 yavru yaparken ergin dişi 40-50 yavru doğurabilir.
Bu balık türü çok dayanıklıdır,beslenmesi en kolay türlerdendir.
Balık ile ilgili bu madde bir taslaktır. Madde içeriğini geliştirerek Vikipedi'ye katkıda bulunabilirsiniz.Гамбузія західна або міссісіпська (Gambusia affinis) — вид прісноводних живородних риб родини Пецилієвих. Їх батьківщина — басейн Мексиканської затоки, але зараз поширених у прісноводних середовищах по всьому світу. Ці рибки відомі тим, що живляться личинками комарів, через це вони були штучно завезені у багато нових середовищ, де прижилися завдяки своїй витривалості.
Гамбузія західна або міссісіпська (Gambusia affinis) — вид прісноводних живородних риб родини Пецилієвих. Їх батьківщина — басейн Мексиканської затоки, але зараз поширених у прісноводних середовищах по всьому світу. Ці рибки відомі тим, що живляться личинками комарів, через це вони були штучно завезені у багато нових середовищ, де прижилися завдяки своїй витривалості.
Gambusia affinis là một loài cá nước ngọt, còn được gọi phổ biến, như đơn giản chỉ là Cá muỗi hay con gọi bằng tên chi nó Gambusia, hoặc bằng tên gọi chung gambezi.[3]
Cá muỗi nhỏ so với các loài cá khác, với con mái đạt tổng chiều dài 7 cm (2,8 in) và con trống ở chiều dài 4 cm (1,6 in). Con mái có thể được phân biệt với con trống bởi kích thước của chúng và một vị trí mang trứng ở sau bụng của chúng.
Tên "Cá muỗi" đã được đưa ra bởi vì chế độ ăn của loài cá này đôi khi bao gồm một lượng lớn ấu trùng muỗi, so với kích thước cơ thể.[4] Gambusia thường ăn động vật phù du, bọ cánh cứng, cánh phù du, bộ Cánh lông, ve bét và các loài không xương sống; ấu trùng muỗi chỉ chiếm một phần nhỏ trong chế độ ăn uống của chúng.[5]
Cá muỗi còn được gọi là cá tuế, có tên khoa học là Gambusia affinis. Cùng với loại cá bảy màu, đẻ noãn thai sinh (tức là đẻ con), chúng thuộc họ Poecillidae. Miệng cá được cấu tạo phù hợp với việc tìm kiếm thức ăn trên mặt nước. Loài cá này có nguồn gốc từ Trung Mỹ nhưng do đặc điểm diệt ấu trùng muỗi rất hiệu quả nên chúng đã được đưa đến nhiều vùng khác nhau ở các nước trên thế giới. Cá muỗi có khả năng chịu đựng được sự thay đổi lớn về môi trường như: nhiệt độ, độ ô nhiễm của nguồn nước nhưng thực tế chúng phát triển tốt ở các vùng nước sạch và nhiệt độ ổn định.
Gambusia affinis là một loài cá nước ngọt, còn được gọi phổ biến, như đơn giản chỉ là Cá muỗi hay con gọi bằng tên chi nó Gambusia, hoặc bằng tên gọi chung gambezi.
Cá muỗi nhỏ so với các loài cá khác, với con mái đạt tổng chiều dài 7 cm (2,8 in) và con trống ở chiều dài 4 cm (1,6 in). Con mái có thể được phân biệt với con trống bởi kích thước của chúng và một vị trí mang trứng ở sau bụng của chúng.
Tên "Cá muỗi" đã được đưa ra bởi vì chế độ ăn của loài cá này đôi khi bao gồm một lượng lớn ấu trùng muỗi, so với kích thước cơ thể. Gambusia thường ăn động vật phù du, bọ cánh cứng, cánh phù du, bộ Cánh lông, ve bét và các loài không xương sống; ấu trùng muỗi chỉ chiếm một phần nhỏ trong chế độ ăn uống của chúng.
Cá muỗi còn được gọi là cá tuế, có tên khoa học là Gambusia affinis. Cùng với loại cá bảy màu, đẻ noãn thai sinh (tức là đẻ con), chúng thuộc họ Poecillidae. Miệng cá được cấu tạo phù hợp với việc tìm kiếm thức ăn trên mặt nước. Loài cá này có nguồn gốc từ Trung Mỹ nhưng do đặc điểm diệt ấu trùng muỗi rất hiệu quả nên chúng đã được đưa đến nhiều vùng khác nhau ở các nước trên thế giới. Cá muỗi có khả năng chịu đựng được sự thay đổi lớn về môi trường như: nhiệt độ, độ ô nhiễm của nguồn nước nhưng thực tế chúng phát triển tốt ở các vùng nước sạch và nhiệt độ ổn định.
Gambusia affinis (Baird & Girard, 1853)
Охранный статусОбыкновенная гамбузия[1] (лат. Gambusia affinis) — вид пресноводных живородящих лучепёрых рыб семейства пецилиевых. Их родина — бассейн Мексиканского залива, но сейчас распространены в пресноводных водоёмах по всему миру. Эти рыбки известны тем, что питаются личинками комаров, поэтому они были искусственно завезены во многие новые места обитания, где прижились благодаря своей выносливости.
Обыкновенная гамбузия от серого до коричневого цвета, боковые стороны с синеватым отблеском. Иногда на теле имеется несколько чёрных пятен, в остальном рисунок тела отсутствует. Окраска варьирует как между отдельными индивидуумами, так и между различными популяциями. Рыба меняет свою окраску, увеличивая, либо уменьшая концентрацию меланина в хроматофорах.
Голова сглажена, верхний рот мал и не достигает относительно больших глаз. Кожа покрыта крупной чешуёй, видимая боковая линия отсутствует.
Самки могут достигать длины до 7 см, самцы остаются длиной 4 см. У самца анальный плавник преобразован в гоноподий.
Обыкновенная гамбузия (лат. Gambusia affinis) — вид пресноводных живородящих лучепёрых рыб семейства пецилиевых. Их родина — бассейн Мексиканского залива, но сейчас распространены в пресноводных водоёмах по всему миру. Эти рыбки известны тем, что питаются личинками комаров, поэтому они были искусственно завезены во многие новые места обитания, где прижились благодаря своей выносливости.
大肚魚(學名:Gambusia affinis),為輻鰭魚綱鯉齒目鯉齒亚目花鳉科的初級性淡水魚或次級性淡水魚。又称柳条鱼、大肚魚、山坑魚、大眼叮噹、白頭婆及大肚摑等。
本魚体长形,略侧扁,體色為金中帶綠色,腹部明顯鼓脹,雄魚有長長的生殖孔,而雌魚臀鰭為扇形,长15.5至37.5毫米。齿细小,吻尖,眼大,无侧线,屬於卵胎生魚類。背鰭軟條7至9枚;臀鰭軟條9至10枚。
本魚常見於植物生長的池塘與湖,溪流的滯水區與靜止的水潭或半鹹水水域。屬雜食性,以浮游動物、小的昆蟲與碎屑為食,因对消灭疟蚊及其他蚊子的幼虫孑孓有一定作用,耐污染,適應力強,繁殖能力高,而被引進到世界各地作滅蚊用途。
食蚊鱼與各地原生魚類進行競爭,破壞生態平衡而被世界自然保護聯盟列入世界百大外來入侵種。
早期香港為控制蚊患而引入食蚊鱼,但牠們卻同時與本地原生物種競爭食物和生境。食蚊魚與弓背青鱂(Oryzias curvinotus) 及林氏细鲫(Aphyocypris lini)競爭食物和生境,甚至捕食其他魚類的卵和盧文氏樹蛙(Philautus romeri)的蝌蚪,危及原生物種的生存。現在香港只有少數淡水生境未有發現食蚊魚。
臺灣因早年食物缺乏而大量補抓青鱂魚食用,造成蚊蟲繁殖疾病流行,因此總督府約於1913年從美國引入食蚊鱼,現已普遍繁衍於全島的淡水生境,而食蚊鱼的大量繁衍已造成卵生的青鱂魚逐漸減少。中國亦於1924年从日屬台湾引入食蚊鱼。日本在1916年之前也通過臺灣將食蚊鱼引入東京,之後從東京再引入德島。以德島為中心,在1970年代迅速擴散至日本全國。在2000年左右,福島縣以南的日本各地均有分布。[1]
在澳洲,食蚊鱼對當地的魚和青蛙造成了的巨大競爭,例如被认为造成布里斯班附近的亞熱帶河流中彩虹魚的绝種。
食蚊鱼也導致約旦和以色列的約旦墨頭魚(Garra ghorensis)數量大幅下降。
カダヤシ(蚊絶やし、学名:Gambusia affinis)は、カダヤシ目・カダヤシ亜目・カダヤシ科・カダヤシ亜科に分類される魚の一種。北アメリカ原産で、日本でも外来種として分布を広げている。
英名は Mosquitofish または Topminnow で、日本でもタップミノー、またはアメリカメダカといった別名がある。蚊の幼虫であるボウフラを捕食する(蚊絶やしする)ことが、和名や英名の由来となっている。
全長はオス3cm、メス5cmほどで、メスのほうが大きい[1]。外見はメダカによく似る。メダカとカダヤシは分類上では全くの別種であるどころか、別の系統の魚とされる。メダカはダツ目なのに対し、カダヤシはグッピーやヨツメウオなどと同じカダヤシ目である。 ただし以前はカダヤシとメダカは同じメダカ目でメダカがダツ目に移動して名称が変わりカダヤシ目に変わったという経緯がある。なのでカダヤシ目のグッピーやプラティなどがメダカ類と呼ばれることも少なくない。
メダカとカダヤシの区別点は尻びれと尾びれである。カダヤシの尾びれは丸く、メダカの尾びれは角ばっている[1]。また、メダカの尻びれがオスメスとも横長の四角形なのに対し、カダヤシはメスの尻びれが縦長で小さく、オスの尻びれは細長い交尾器に変化している[1]。
本来の分布域はメキシコ湾に注ぐ河川の流域で、メダカと同じく、流れのあまりない淡水域や汽水域に生息する。メダカより汚染に強いが、グッピーほどではない。また、グッピーよりは低温に耐えられるが、メダカほどではない。
食性は肉食性が強く、プランクトンや小型の水生昆虫、魚卵、稚魚などを捕食するが、藻類を食べることもある。一方、天敵は肉食魚類や淡水性のカメ、水鳥などである。
カダヤシは卵胎生である。繁殖期は春から秋にかけてで、メスはオスと交尾して体内で卵を受精・孵化させ、一度に100尾ほど、時には300尾以上の大量の仔魚を産出する。雌は交尾によって得た精子を蓄えることができるため、1個体の雌だけでも個体群を確立させることができる[2]。成長は早く、春に仔魚として誕生した個体が秋には繁殖に参加する。
カダヤシのもともとの分布域はミシシッピ川流域を中心とした北アメリカ中部だが、ボウフラ(カの幼虫)を捕食し、また水質浄化に役立つとして、明確な根拠はなかったものの世界各地に移入された。移入されたカダヤシは強い適応力で分布を広げ、今や熱帯・温帯域の各地に分布する。
日本に分布するカダヤシは、1913年にアメリカから、また1916年に台湾経由で持ちこまれた。その後東京から徳島へ移植され、さらに徳島から日本全国へ移植された。1970年代に急速に分布を広げ、2000年頃には福島県以南の各地で分布が確認されている[3]。
日本における近年のメダカ減少の原因の一つにも挙げられている。汚染に強く、都市や市街地周辺ではいつの間にやら水域のメダカがカダヤシに置き換わっていたということもあるが、一般にはカダヤシという種の存在さえあまり知られておらず、置き換わっていると気づかれないことが多い。なお、沖縄県ではさらに汚染の進んだところをグッピーが占める。
しかしながらカダヤシが移入した水域であっても、必ずしもメダカを駆逐するわけではなく、依然としてメダカが優位種として占める場所も多い。また、両者が食性や遊泳力の違いなどから、棲み分けることも珍しくない。メダカが汚染に弱いのは卵の段階であり、成魚においては両者とも汚染への耐性は大差がない。加えてカダヤシは5℃以下の低温に弱いため、水温が保てない場所では越冬できずに全滅してしまう。メダカの好む植物質の餌や流水、産卵に必要な水草などが減少し、メダカが生息しづらくなった環境に結果としてカダヤシが生き残っただけと言うこともままある。
日本以外でも在来の小型淡水魚がカダヤシに駆逐され、絶滅が危惧されるほどに減少する事態が発生している。オーストラリアやニュージーランドでは、殺魚剤による駆除が実施されている[1]。
2006年2月には外来生物法施行令により、特定外来生物として指定された。これにより日本国内での、特定外来生物としての輸入、販売、頒布、譲渡、飼養が制限を受け、放つことが禁止され、最高三年の懲役、または三百万円の罰金刑の対象となっている。
2009年現在、本種は国際自然保護連合(IUCN)が選定した世界の侵略的外来種ワースト100[4]および日本生態学会が選定した日本の侵略的外来種ワースト100[5]に選定されている。
カダヤシ(蚊絶やし、学名:Gambusia affinis)は、カダヤシ目・カダヤシ亜目・カダヤシ科・カダヤシ亜科に分類される魚の一種。北アメリカ原産で、日本でも外来種として分布を広げている。
英名は Mosquitofish または Topminnow で、日本でもタップミノー、またはアメリカメダカといった別名がある。蚊の幼虫であるボウフラを捕食する(蚊絶やしする)ことが、和名や英名の由来となっている。