Rattus lutreolus[2] är en däggdjursart som först beskrevs av John Edward Gray 1841. Rattus lutreolus ingår i släktet råttor, och familjen råttdjur.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Denna råtta jagades före européernas ankomst i Australien av aboriginer för köttets skull.[5]
Arten liknar de andra råttorna i kroppsbyggnaden. Den blir 12 till 20 cm lång (huvud och bål), har en 5,5 till 14,5 cm lång svans och väger i genomsnitt 115 g. Pälsen har på ovansidan en brungrå till mörkgrå färg med gula hårspetsar. På undersidan är pälsen ljusare till krämvit. De små öronen är nästan gömda i pälsen. Rattus lutreolus har fjäll på den gråa svansen och några glest fördelade hår.[5]
Denna råtta förekommer med flera från varandra skilda populationer i östra och sydöstra Australien samt på Tasmanien. Arten vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 1600 meter över havet. Den lever främst i fuktiga hedområden eller träskmarker. Rattus lutreolus hittas även i andra habitat som fuktiga skogar och gräsmarker.[1]
Utanför parningstiden är honor aggressiva mot hanarna. Födan utgörs huvudsakligen av blad och stjälkar. Under våren och sommaren ingår även frukter, frön och insekter i födan. I mindre mått äter arten rötter och svampar. Honor föder upp till fem ungar per kull och kan ha flera kullar per år.[1] De flesta ungar föds mellan våren och hösten. Dräktigheten varar ungefär 27 dagar och ungarna väger cirka 5 g vid födelsen. De blir könsmogna efter cirka 80 dagar. Rattus lutreolus lever vanligen 1 år och kan under bra förhållanden leva 2,4 år.[5]
Wikimedia Commons har media som rör Rattus lutreolus.
Wikispecies har information om Rattus lutreolus.
Rattus lutreolus är en däggdjursart som först beskrevs av John Edward Gray 1841. Rattus lutreolus ingår i släktet råttor, och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.
Denna råtta jagades före européernas ankomst i Australien av aboriginer för köttets skull.
