Mibinell Gambia (Mungos gambianus) a zo ur bronneg hag a vev e kornôg Afrika.
Mibinell Gambia (Mungos gambianus) a zo ur bronneg hag a vev e kornôg Afrika.
La mangosta de Gàmbia (Mungos gambianus) és una espècie de mangosta del gènere Mungos àmpliament distribuïda per la majoria de sabanes del nord-oest d'Àfrica, des de Gàmbia fins a Nigèria.
La mangosta de Gàmbia té un pelatge generalment de color marró grisos. Tenen una ratlla fosca als costats del coll, que delimita el pelatge clar de la part inferior del musell i del propi coll. Les potes són més fosques que la resta del cos. La cua és curta, lleugerament cònica, i amb un pelatge menys espès que la resta del cos. Tenen cinc dits amb urpes a cada pota, mancats de pel fins al canell i al taló. El rostre és curt i la seva dentadura només té dues dents molars a cada mandíbula. No hi ha un marcat dimorfisme sexual. Les femelles tenen sis mames.
La mangosta de Gàmbia és un predador oportunista, que menja una àmplia varietat d'aliments. Tot i que són bàsicament insectívors, alimentant-se principalment d'escarabats i milpeus, també s'alimenten de petits rosegadors i rèptils, i, de vegades, d'ous.
La mangosta de Gàmbia és un animal diürn, gregari i terrestre. Viu en grups de 10 a 20 membres, tot i que es coneixen grups formats per més de 40 individus. Els grups estan formats per individus dels dos sexes, els quals cerquen aliments conjuntament. Les trobades entre membres de diferents membre són sovint sorolloses, amb moltes lluïts entre veïns. La mangosta de Gàmbia és molt vocal, comunicant-se amb diversos sons. Per reunir el grup mentre cerquen aliment, fan servir un so semblant als dels ocells, mentre que per advertir del perill fan servir un to més alt i fort.
La reproducció ocorre durant tot l'any, tot i que amb més freqüència a l'època de pluges. Totes les femelles d'un grup es reprodueixen aproximadament al mateix temps. Els grups poden reproduir-se fins a quatre vegades l'any, però per separat les femelles no es reprodueixen amb tanta freqüència. L'aparellament té lloc 1 o 2 setmanes després de donar a llum les cries. Sovint es reprodueixen amb membres d'un altre grup, encara que la majoria ho fan dins del grup. Mentre que la mare de cerca aliment, dos mascles munten guàrdia a l'entrada del cau.
Aquesta espècie de mangosta practica l'alletament comunitari, de manera que les cries mamen de qualsevol femella lactant. Els joves són deslletats aproximadament al mes d'edat, moment en què s'uneixen al grup a la recerca d'aliment.
La mangosta de Gàmbia (Mungos gambianus) és una espècie de mangosta del gènere Mungos àmpliament distribuïda per la majoria de sabanes del nord-oest d'Àfrica, des de Gàmbia fins a Nigèria.
Die Gambia-Manguste (Mungos gambianus) ist eine Raubtierart aus der Familie der Mangusten (Herpestidae).
Gambia-Mangusten ähneln den eng verwandten Zebramangusten, unterscheiden sich aber durch das Fehlen der hellen Querstreifen. Ihr raues Fell ist graubraun gefärbt, die einzige Zeichnung ist ein dunkler Streifen am Nacken, der sich vom Ohr bis zum Vorderbein erstreckt. Die dunklen Pfoten sind bis zum Knöchel unbehaart, der Schwanz ist relativ kurz und spitz zulaufend, seine Spitze ist schwarz gefärbt. Die Schnauze ist kurz, die Zahnformel lautet I3/3-C1/1-P3/3-M2/2, insgesamt also 36 Zähne. Die Tiere erreichen eine Kopfrumpflänge von 30 bis 45 Zentimeter, eine Schwanzlänge von 23 bis 29 Zentimetern und ein Gewicht von 1 bis 2,2 Kilogramm. Es lässt sich kein Geschlechtsdimorphismus erkennen.
Gambia-Mangusten sind im westlichen Afrika beheimatet, ihr Verbreitungsgebiet erstreckt sich von Senegal und Gambia bis Nigeria. Ihr Lebensraum sind in erster Linie feuchtere Savannen, manchmal halten sie sich auch in trockeneren Halbwüsten oder in Wäldern auf.
Gambia-Mangusten leben in Gruppen von bis zu 40 Tieren zusammen (durchschnittlich 6,7 Tiere), die aus mehreren Männchen und Weibchen bestehen. Sie errichten sich Baue in hohlen Baumstämmen, alten Termitenbauten oder verlassenen Bauen anderer Tiere, zum Beispiel denen von Erdferkeln. Die Tiere sind tagaktiv und gehen gemeinsam auf Nahrungssuche. Dabei kommunizieren sie miteinander: ein vogelartiges Zwitschern dient dem Zusammenfinden der Gruppenmitglieder, während ein lauteres, höheres Zwitschern als Alarmsignal verwendet wird. Treffen zwei Gruppen aufeinander, kann es zu heftigen Kämpfen kommen.
Gambia-Mangusten ernähren sich in erster Linie von Wirbellosen wie Käfern und Doppelfüßern. Daneben fressen sie Wirbeltiere wie Nagetiere und Echsen, aber auch Vogeleier und anderes. Vorwiegend am frühen Morgen und am späten Abend gehen die Gruppen auf Nahrungssuche, dabei können sie pro Tag zwei bis drei Kilometer zurücklegen.
Über die Fortpflanzung ist nichts bekannt.
Gambia-Mangusten sind weitverbreitet und gebietsweise häufig. Es sind keine größeren Bedrohungen bekannt, manchmal werden sie wegen ihres Fleisches gejagt. Die Weltnaturschutzunion IUCN listet die Art in der Roten Liste gefährdeter Arten als „nicht gefährdet“ (least concern).
Die Gambia-Manguste (Mungos gambianus) ist eine Raubtierart aus der Familie der Mangusten (Herpestidae).
The Gambian mongoose (Mungos gambianus) is a mongoose species native to the Guinean forest-savanna mosaic from Gambia to Nigeria. It is listed as Least Concern on the IUCN Red List since 2008.[1]
Herpestes gambianus was the scientific name proposed by William Ogilby in 1835 for a mongoose specimen from Gambia.[2]
The Gambian mongoose has a grizzled grey and brown fur, which is mixed with red on the back, hips and thighs. Its throat and the sides of the neck are pale silvery brown, and the neck is marked with a dark brown stripe running from the ear to the shoulder. The breast, belly and inner sides of the legs are red. Its feet are black, and its tail is mixed with black and has a black tuft at the end.[2] It has five toes on each foot, which is bare from the sole to the wrist and heel. Their faces are short, and have only two molars on each jaw. Females have six mammae.[3]
The Gambian mongoose is endemic to West Africa where it can be found in the mesic savannas and woodlands from Senegal and Gambia in the west east to Nigeria.[1]
The Gambian mongoose is diurnal, gregarious and terrestrial. They live in groups of 10-20 individuals, but groups have been known to number over 40. The groups consist of adults of both sexes, who forage together. Encounters between animals of different groups are often noisy, with a lot of fighting between the neighbors. This mongoose is very vocal, communicating with a variety of sounds. A call that sounds like a bird twitter is used to keep the group together while foraging. A louder, higher pitched twitter is used to indicate danger.[3] The Gambian mongoose is an opportunistic feeder, eating a wide variety of foods. They are primarily insectivorous, eating mostly beetles and millipedes. They will also eat small rodents and reptiles, and sometimes eggs.[3]
Breeding occurs at any time of the year, with more young born during the rainy season. All the females in the group reproduce at around the same time. Groups can breed up to four times a year, but individually the females do not breed as frequently. Mating occurs 1–2 weeks after the young are born. Mongooses often breed with others of another group, but most stay within the group. While the mother forages for food, two males stand guard at the den's entrance. This mongoose practices communal suckling; cubs suckle from any lactating female. The young are weaned at the age of about one month, and at this time they join the group in foraging.[3]
The Gambian mongoose (Mungos gambianus) is a mongoose species native to the Guinean forest-savanna mosaic from Gambia to Nigeria. It is listed as Least Concern on the IUCN Red List since 2008.
La mangosta gambiana (Mungos gambianus) es una especie de mamífero carnívoro que habita en las sabanas húmedas de noroccidente de África desde Gambia hasta Nigeria.[2]
Esta especie tiene predominantemente un color marrón grisáceo. Tiene una franja obscura de pelo a los lados del cuello. La cola es corta, de forma cónica y tiene poco pelaje. Tienen cinco dedos en cada extremidad, que están al descubierto desde la planta del pie hasta la muñeca y el talón. Su rostro es corto y posee solo dos molares a cada lado de los maxilares. Tiene una dimorfismo sexual notable: las hembras poseen seis mamas.
La magosta gambiana es un comensal oportunista, con una dieta muy extensa. Son principalmente insectívoros, alimentándose con mayor frecuencia de escarabajos y milpiés Se alimenta también de roedores, reptiles y en ocasiones huevos.
La especie es diurna, gregaria y terrestre. Vive en grupos de 10 a 20 animales, pero se han observado asociaciones de más de 40 individuos. Los grupos están integrados por adultos de ambos sexos, que se alimentan juntos. Los encuentros entre diferentes grupos son con frecuencia ruidosos, con luchas entre grupos vecinos Esta mangosta es muy vocal, comunicándose con una gran variedad de sonidos. Un sonido que se asemeja al gorjeo de un ave, se utiliza para mantener el grupo unido mientras cazan. Otro sonido más fuerte y agudo se usa para indicar peligro.
El apareamiento ocurre en cualquier momento del año, la mayoría de crías nacen durante la estación lluviosa. Todos los jóvenes del grupo se reproducen más o menos al mismo tiempo. Los grupos pueden reproducirse hasta cuatro veces cada año, pero cada hembra individual no se aparea con frecuencia. El nuevo apareamiento ocurre una a dos semanas después del nacimiento de las crías. Estas mangosta a veces se aparea con miembros de otros grupos, pero la mayoría lo hacen dentro del grupo. Mientras la madre busca alimento, dos machos montan guardia en la entrada de las guaridas. la especie practica la lactancia comunal; las crías maman de cualquier hembra en capacidad de lactar. Los jóvenes son destetados alrededor del mes de edad y a esa edad se integran al grupo del forrajeo.
La mangosta gambiana (Mungos gambianus) es una especie de mamífero carnívoro que habita en las sabanas húmedas de noroccidente de África desde Gambia hasta Nigeria.
Mungos gambianus Mungos generoko animalia da. Artiodaktiloen barruko Herpestidae familian sailkatuta dago..
Mungos gambianus Mungos generoko animalia da. Artiodaktiloen barruko Herpestidae familian sailkatuta dago..
La mangusta gambiense (Mungos gambianus) è una specie della famiglia delle Herpestidae.
Vive principalmente nelle savane dell'Africa nordoccidentale, dal Gambia alla Nigeria.
La mangusta gambiense (Mungos gambianus) è una specie della famiglia delle Herpestidae.
Vive principalmente nelle savane dell'Africa nordoccidentale, dal Gambia alla Nigeria.
De gambiamangoeste (Mungos gambianus) is een roofdier uit de familie van mangoesten (Herpestidae).
Ze worden ongeveer 30 tot 45 cm lang met een staart van 9 tot 23 cm en ze hebben een schouderhoogte van 8 cm. Ze wegen ongeveer 1 tot 2 kg. Ze zijn bruin-grijs van kleur.
Na een draagtijd van 2 maanden worden er 2 tot 4 jongen geboren. Ze leven tot ongeveer 8 jaar in het wild en in gevangenschap tot ongeveer 12 jaar.
Deze soort komt voor op de savannes in het westen van Afrika, van Gambia tot Nigeria.
Bronnen, noten en/of referentiesDe gambiamangoeste (Mungos gambianus) is een roofdier uit de familie van mangoesten (Herpestidae).
Mungo gambijski[3] (Mungos gambianus) – gatunek niedużego, drapieżnego ssaka z rodziny mangustowatych, blisko spokrewniony z mungo pręgowanym.
Obecny zasięg występowania gatunku obejmuje Afrykę północno-zachodnią. Są spotykane na sawannach i w lasach. Występują licznie.
Ciało wydłużone, krótki ogon i łapy. Ubarwienie brązowoszare. Dymorfizm płciowy nie jest uwidoczniony. Gatunek aktywny w ciągu dnia. Żywią się głównie bezkręgowcami. Są gatunkiem socjalnym. W Parku Narodowym Niokolo-Koba (Senegal) obserwowano stada liczące od kilku do kilkunastu, a nawet do 40 osobników.
Mungo gambijski (Mungos gambianus) – gatunek niedużego, drapieżnego ssaka z rodziny mangustowatych, blisko spokrewniony z mungo pręgowanym.
Mungos gambianus[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av Ogilby 1835. Mungos gambianus ingår i släktet Mungos och familjen manguster.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[5]
Denna mangust förekommer i västra Afrika från centrala Senegal och Gambia till centrala Niger. Habitatet utgörs av olika slags skogar men arten undviker allt för våta områden. Mungos gambianus äter främst insekter.[1]
Två uppmäta hannar var cirka 35 cm långa (huvud och bål) och hade en 20 respektive 22 cm lång svans. Arten väger 1,0 till 2,0 kg.[7] Pälsen är huvudsakligen gråbrun och har vid kroppssidorna en rödaktig skugga. På strupen finns en gul till silverbrun fläck och vid fläckens kanter förekommer mörka strimmor. Extremiteternas insida är rödaktig och fötterna är svarta. Vid svansens spets finns en smal tofs av svarta hår.[8]
Individerna är aktiva på dagen, främst på morgonen och på senare eftermiddagen. De jagar i flock efter insekter och små ryggradsdjur som gnagare, ödlor och ormar. Snäckor, ägg och andra födoämnen med hård skal kastas mot stenar eller andra fasta ytor. Som gömställe används termitstackar eller bon som lämnades av andra djur.[7]
Flocken har vanligen 5 till 15 medlemmar och ibland ingår upp till 40 individer i gruppen. De kommunicerar med kvittrande läten. Ungar observerades under olika månader vad som indikerar att honor kan para sig hela året.[7]
Individer i fångenskap levde upp till 17 år.[8]
Mungos gambianus är en däggdjursart som först beskrevs av Ogilby 1835. Mungos gambianus ingår i släktet Mungos och familjen manguster. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade.
Denna mangust förekommer i västra Afrika från centrala Senegal och Gambia till centrala Niger. Habitatet utgörs av olika slags skogar men arten undviker allt för våta områden. Mungos gambianus äter främst insekter.
Två uppmäta hannar var cirka 35 cm långa (huvud och bål) och hade en 20 respektive 22 cm lång svans. Arten väger 1,0 till 2,0 kg. Pälsen är huvudsakligen gråbrun och har vid kroppssidorna en rödaktig skugga. På strupen finns en gul till silverbrun fläck och vid fläckens kanter förekommer mörka strimmor. Extremiteternas insida är rödaktig och fötterna är svarta. Vid svansens spets finns en smal tofs av svarta hår.
Individerna är aktiva på dagen, främst på morgonen och på senare eftermiddagen. De jagar i flock efter insekter och små ryggradsdjur som gnagare, ödlor och ormar. Snäckor, ägg och andra födoämnen med hård skal kastas mot stenar eller andra fasta ytor. Som gömställe används termitstackar eller bon som lämnades av andra djur.
Flocken har vanligen 5 till 15 medlemmar och ibland ingår upp till 40 individer i gruppen. De kommunicerar med kvittrande läten. Ungar observerades under olika månader vad som indikerar att honor kan para sig hela året.
Individer i fångenskap levde upp till 17 år.
Mungos gambianus là một loài động vật có vú trong họ Cầy mangut, bộ Ăn thịt. Loài này được Ogilby mô tả năm 1835.[2] Loài này phân bố rộng rãi ở các thảo nguyên ẩm ở tây bắc châu Phi, từ Gambia đến Nigeria. Loài này là một loài săn mồi cơ hội, ăn nhiều loại thức ăn. Chúng là chủ yếu ăn côn trùng, ăn chủ yếu là bọ cánh cứng và động vật nhiều chân. Chúng cũng ăn loài gặm nhấm nhỏ và các loài bò sát, và đôi khi trứng.
Mungos gambianus là một loài động vật có vú trong họ Cầy mangut, bộ Ăn thịt. Loài này được Ogilby mô tả năm 1835. Loài này phân bố rộng rãi ở các thảo nguyên ẩm ở tây bắc châu Phi, từ Gambia đến Nigeria. Loài này là một loài săn mồi cơ hội, ăn nhiều loại thức ăn. Chúng là chủ yếu ăn côn trùng, ăn chủ yếu là bọ cánh cứng và động vật nhiều chân. Chúng cũng ăn loài gặm nhấm nhỏ và các loài bò sát, và đôi khi trứng.
감비아몽구스(Mungos gambianus)는 감비아부터 나이지리아에 이르는 아프리카 북서부의 습윤 사바나 지역에 널리 분포하는 몽구스이다.
감비아몽구스는 일반적으로 갈색이 섞인 회색을 띤다. 연한 색의 목 한 쪽은 어두운 모피 색을 갖고 있다. 꼬리 털은 끝이 갈수록 점점 가늘어지며 짧지만 무성하지는 않다. 5개의 발가락이 있고, 발바닥부터 발목과 뒤꿈치까지는 털이 없다. 얼굴은 짧고, 턱 위아래에 어금니 두 개씩을 갖고 있다. 성적 이형성은 뚜렸하지 않다. 암컷의 젖꼭지 수는 6개이다.